facebooktwittermail

Riksdagen måste kunna stifta lagar

För att förhindra onödigt dröjsmål måste riksdagen kunna anta lagar utan att gå via regeringen, anser riksdagsledamoten Sten Bergheden (M).

FOTO: MOSTPHOTOS

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Riksdagen riktar tillkännagivande efter tillkännagivande till regeringen men den förhalar eller struntar i många av de beslut som riksdagen tagit. I dag finns det exempel på tillkännagivanden som är tagna för över 5–6 år sedan men regeringen har ännu inte genomfört riksdagens beslut. Det är självklart helt oacceptabelt.

Efter att ett tillkännagivande är taget är det normalt meningen att regeringen med sina departement, tjänstemän och utredningspengar ska kunna utreda och bereda ärendet för att sedan återkomma till riksdagen för beslut.

Men i dag kan regeringen förhala och fördröja ärendet helt orimligt länge. Utåt heter det att man ”bereder ärendet” men i själva verket har man lagt tillkännagivandet nederst i byrålådan och försöker sedan glömma bort det.

Vi har i dag en riksdag som saknar ett eget lagstiftningskansli som kan hjälpa till att utreda och bereda lagförslag för lagstiftning direkt i riksdagen utan att gå via regeringen. När det finns en tydlig majoritet för ett nytt lagförslag eller om regeringen på olika sätt har vägrat att genomföra det riksdagen har givit tillkännagivanden om så måste riksdagen ha verktygen och resurserna för att kunna utreda, bereda och stifta lagen direkt i riksdagen.

Normalt sett hade ju en minister eller en hel regering avsatts när man struntar i riksdagens beslut men regeringen hänger nu kvar tack vare två stödpartier som kan vara kritiska till regeringens politik men som ändå inte vill avsätta den. Denna situation utnyttjas nu för fullt av regeringen, som därmed kan strunta i att följa riksdagens tillkännagivanden och beslut, vilket är helt oacceptabelt.

Därför har jag motionerat om att följande förändringar behöver göras:

1. Det behövs nya regler runt tillkännagivandena så att regeringen tvingas att inom två månader efter tillkännagivandet återkomma till riksdagen med åtgärdsförslag på hur tillkännagivandet ska lösas.

Regeringen bör då där redovisa en tydlig tidsram och när man räknar med att lämna en proposition till riksdagen i ärendet. Denna tidsram ska sedan godkännas av utskottet och riksdagen. I dag kan regeringen i princip gräva ner tillkännagivandena i utredningar som är helt oproportionerligt långa och därmed undvika att genomföra dem.

2. Det behöver också inrättas ett lagstiftningskansli i riksdagen som kan vara behjälpligt i arbetet då en tydlig majoritet i riksdagen vill lagstifta direkt i riksdagen. Självklart behöver riksdagen då också ha resurser och förmåga att kunna ta fram utredningar och underlag för att bereda ett lagförslag och därmed kunna lagstifta direkt i riksdagen utan inblandning från regeringen och departementen.

En tydlig majoritet med ett tydligt beslut och tillkännagivande kan inte vara beroende av en regerings goda vilja för att stifta nya lagar. Riksdagen måste ha full kapacitet och möjlighet att stifta lagar direkt i riksdagen. En regering ska inte kunna förhala eller fördröja ett beslut som är taget i Sveriges riksdag.

Sten Bergheden (M)

Riksdagsledamot Skaraborg

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.


Politik