facebooktwittermail d

Regeringen kör över landsbygden om vindkraft

Den vindkraftsutbyggnad som förbereds påminner om utbyggnaden av norrlandsälvarna på 1900-talet vad gäller miljöpåverkan. Detta trots stort motstånd på landsbygden, skriver Bengt Halén med flera. 

Vindkraftpark Piteå
Motståndet mot nya vindkraftsparker är stort, menar debattörerna. FOTO: DANIEL CONSTANTINI/DN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll visade den 11 januari i en interpellationsdebatt i riksdagen om det så kallade kommunala vetot mot vindkraft att hon har mycket att lära om opinionsläget i landet vad gäller utbyggnad av vindkraft. Vi anser att Strandhäll driver miljöpolitik på stockholmska.

I hennes beskrivning av den situation vi i dag befinner oss i har landsbygdens intressen en underordnad plats. Strandhälls utgångspunkter är ett fördubblat elbehov och ett ogenomtänkt riksdagsbeslut om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

Hon gråter med i vindkraftsindustrins ständiga jämmer över kommunala avslag på ansökningar om bygglov. Bestämmelserna om kommunal tillstyrkan av vindkraft påstås få ”extrem kritik” från alla håll. Näringsliv, myndigheter och domstolar kräver ändringar som underlättar beslut i tillståndsprocessen. Hon förtiger att den extrema kritiken kommer från vindkraftsindustrin själv och de myndigheter som redan har regeringens uppdrag att främja vindkraftutbyggnad.

Strandhäll berättade hur hon som nybliven miljöminister fann det ”slående” vilket stort och ökande intresse det finns från starka finansiärer och exploatörer att bygga mer vindkraft. Hon fann det uppenbart inte slående att det folkliga motståndet mot ny vindkraft också är extremt stort och ständigt ökande. Miljöministerns miljöpolitik delar landet.

I Jämtlands Tidning fanns den 13 januari en nyhetsartikel med rubriken ”Över 1 500 namn i ett upprop mot vindkraft i Rätan” (Bergs kommun). Bergs kommun har cirka 7 000 invånare. Över 20 procent av invånarna protesterar alltså mot planerna i en kommun som till ytan är dubbelt så stor som Blekinge. ”Många från Klövsjö, Storhogna och Vemdalen har skrivit under. Även där kommer folk att få sina utsikter förstörda av de högsta verken i världen, nära 300 meter.”

Miljöministerns tafatta försök i debatten att förringa vindkraftens påverkan på natur och boendemiljö med påståenden om den tekniska utvecklingen mot högre vindkraftverk och därmed mindre påverkan på omgivningen är löjeväckande. Det ger en föraning om regeringens syn på de remissyttranden som nu behandlas om möjligheterna att avskaffa det kommunala vetot och ersätta med något annat.

Regeringen förbereder en vindkraftsutbyggnad som till omfång och påverkan på naturvärden är att jämföra med 1900-talets utbyggnad av norrlandsälvarna. Miljöminister Annika Strandhäll visade den 11 januari att hon tänker ställa sig i spetsen för detta förstörelseverk.

Fotnot: Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll har erbjudits replik men avstår.

 

För Färingtofta Norra, ideell förening

Bengt Halén, ordförande

Einar Fjellman

Klas Lundius

För Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Martin Degerman, ordförande               

Henrik Wachtmeister