När en ny viltvårdsmyndighet bildas måste även effekterna på klimatet beaktas. En halvering av älgstammen samt en kraftig decimering av övriga hjortdjur kommer att rätta till flera problem och vara till gagn för Sverige, skriver Mikael Kuylenstierna och Jan Persson i en debattartikel.
Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam. Detta konstaterar Skogforsk i en jämförelse.
Älgens föda består till stor del av bete av tallungskog. Trots att älgstammen minskat något under senare tid har inte viltskadorna på tallungskogen minskat mer än marginellt. Att det är älgen som är den stora skadegöraren har påvisats med DNA-analyser på skadade tallar.
Älgen ska dock inte ensam lastas för skadorna. Stammarna av övrigt hjortvilt som dovhjort, kronhjort och även rådjur har på senare tid ökat avsevärt. Därigenom konkurrerar de med älgen genom att äta av älgens övriga föda såsom bärris ek-, asp- och rönnkvistar med mera. Älgen blir då hänvisad till att äta övervägande tall, med stora skador som följd. Årsskadad tall är 11 procent i hela landet 2023, vilket enligt Skogsstyrelsen innebär svåra skador och att det då behövs kraftfulla åtgärder.
Den största skadan utgörs av tillväxtförluster, vilket sker genom upprepad betning. Tillväxtförlusterna leder till att träden inte tar upp den mängd koldioxid de skulle gjort om de vore oskadade.
Skogsbruket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har fastslagit en maximalt tolerabel nivå av viltskador på som mest 5 procent årlig skada på normala boniteter och 2 procent på sämre. Den minskade tillväxten utöver den tolerabla nivån motsvarar ett årligen återkommande minskat koldioxidupptag om nära 12 miljoner ton CO2. Eller cirka 23 procent av dagens svenska utsläpp av fossilt CO2.
Denna siffra - 12 miljoner ton CO2 råkar i stort motsvara vad Sverige åtagit sig för att klara EU:s klimatmål för år 2030, som innebär en sänkning av utsläppen av växthusgaser med 55 procent räknat från 1990 till 2030.
Man har tidigare försökt att få ordning på viltskadorna och skenande hjortdjurspopulationer. 2012 sjösattes ett nytt älgförvaltningssystem för att det gamla inte fungerade. Viltskadorna är i stort sett oförändrade. Styrmedel och sanktionsmöjligheter saknas i praktiken. Ansvarsfördelningen är oklar.
Älgarna och älgstammen mår heller inte bra. Reproduktionen minskar och kalvvikterna likaså.
Älgkalvarna dör i tidig ålder på grund av foderbrist (fel foder) och klena moderdjur. Älgen är anpassad för ett kallt klimat och trivs inte i det allt varmare klimatet.
I stället för att minska älgstammen så att den minskande foderbasen räcker, vill jägarorganisationerna öka stammen, vilket sannerligen inte kommer att minska svältproblemet. De tar heller inte ansvar för den explosionsartade ökningen av övriga hjortdjur.
Regeringen har nyligen tagit beslut om en utredning om en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. När en ny viltvårdsmyndighet bildas måste förutom effekterna i naturen, i jordbruket och i skogsbruket även beaktas effekterna på klimatet. Den första veckan i juli var den varmaste hittills i världen.
En halvering av älgstammen samt en kraftig decimering av övriga hjortdjur kommer att rätta till flera problem och vara till gagn för Sverige.
Mikael Kuylenstierna
Landsjö, Kimstad
Jan Persson
Jägmästare, Häradsmarken AB
