facebooktwittermail

Fel av Uppdrag granskning att prioritera ”bra TV”

Undersökande TV-program som ”Uppdrag granskning” har en i grunden positiv samhällsnytta. Kritiskt granskande journalistik har avslöjat många missförhållanden och skapat förbättrade villkor för många drabbade. Men var går gränsen mellan samhällsnytta och ”bra TV”?

FOTO: BIRGITTAS

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

”Uppdrag granskning” har under det senaste året gjort fyra program som handlat om missförhållanden inom djurhållningen. De har siktat in sig på Arla, LRF och Krav och kopplat ihop dessa med lantbrukare som på olika vis misskött sina djur. Inget som framkommer är direkt osant men slutsatserna som tittarna kan dra av programmen är kanske inte riktigt dem som de borde vara.

Avsnitten om Arla, men framför allt Krav, blev fullständigt för­ödande. Eftersom hela upplägget blev att koppla ihop enskilda lantbrukare som misskötte sina djur med varumärkena Arla och Krav blev slutsatserna av programmen att förtroendet för ­varumärkena fullständigt sköts i sank.

Jag är helt säker på att programmakarna för ”Uppdrag granskning” inte har gått till sina chefer och sagt att ”vi vill göra ett program som fullständigt ska slå ut Krav”. Målsättningen var säkert att blotta brister i kontrollsystemen, kanske med målet att tvinga fram förbättringar. Gott så.

Men det räcker med att gå in i ”Uppdrag gransknings” egen Facebookgrupp och läsa alla hundratals tittarkommentarer för att få en helt annan bild. ”Krav är ju bara en jävla bluff!” ”Jag kommer aldrig att köpa Krav igen!” ”Den där Kravkärringen borde sparkas.” Det hela är vidrig läsning och blottar, som ofta i sociala medier, mänsklighetens sämsta sidor.

Inom alla områden finns det människor som inte är lämpliga för sitt yrke. Men ska vi tillåta att dessa ska få fördärva för alla andra? Om man ska dra en parallell: Om man hittar ett sunkigt restaurangkök ska man då stänga ner alla andra restauranger som ligger längs samma gata?

Krav är ett regelverk som ska göra djuromsorgen bättre än den miniminivå som lagstiftningen sätter. Huvudsakligen fungerar det bra. Den stora majoriteten Kravbönder gör ett jättebra jobb med sina djur och sin växtodling och konsumenterna belönar detta med att betala mer för dessa produkter.

Det ”Uppdrag granskning” har skapat är möjligen en uppstramning av kontrollsystemet som kan leda till förbättringar. Men vi vet också att inget upprör människor så mycket som barn och djur som far ­illa.

Sådana bilder lever kvar i människors medvetande mycket längre än några grå myndighetspersoner. När man samtidigt så kraftfullt kopplar ihop dessa bilder med välkända varumärken sätter man spår i folks medvetande.

Tyvärr blir slutsatsen att det programmet har skapat är ett allmänt minskat förtroende, inte bara för livsmedelsbranschen i stort utan också för myndigheter och beslutsfattare.

Splittring och polarisering är några av dagens stora samhällsproblem. I detta fall ser vi att ”Uppdrag granskning” har prioriterat ”bra TV” framför samhällsnytta. Väldigt nedslående för att komma från public service.

Frågan man måste ställa sig till ”Uppdrag gransknings” redaktion är: Har dessa program gjort världen till en bättre plats att leva på? Tyvärr är nog svaret på den frågan nej, snarare tvärt om.

Einar de Wit

Falköping

Fårägare och redaktör för tidningen Fårskötsel

Fotnot: Uppdrag granskning har erbjudits replik men avstår.

LÄS MER:

Kravs vd om granskningen: Stämmer inte med vår bild

Kravbönder: ”Liten klick gör stor skada”

Kravgrundaren: Tror inte på konkurrensutsatt kontroll

”Krav undviker eller förvränger viktiga fakta”