Oskar Schönning

Glada människor sitter längs ett långbord.

large_IMG_1464 (kopia).jpg

medium_IMG_1464 (kopia).jpg

small_IMG_1464 (kopia).jpg

thumbnail_IMG_1464 (kopia).jpg

IMG_1464 (kopia).jpg

Piplök, trädgårdssyra eller ramslök är tre exempel på grödor som har funnits med i ett forskningsprojekt som heter odlingsvärda fleråriga grönsaker för produktion.&nbsp;

– Vi har tittat på flera kriterier och det är bland annat smak, härdighet, lagringsduglighet, motståndskraft mot ogräs, skadedjur och sjukdomar och produktivitet.

Syftet med projektet har varit att väcka intresse för fleråriga grönsaker och därmed skapa efterfrågan bland konsumenter, mathantverkare och odlare.&nbsp;– Fördelen med fleråriga grönsaker är att man inte behöver börja om med etablering. När de väl är etablerade så har de djupa rötter och då behöver man inte ägna sig åt bevattning och sådd, det gör man en gång för alla. De är också som bäst när andra grödor inte är det, det vill säga tidigt och sent på säsongen, säger Eva Johansson, projektledare.

large_IMG_4798.JPG

medium_IMG_4798.JPG

small_IMG_4798.JPG

thumbnail_IMG_4798.JPG

IMG_4798.JPG

<h2>Risk för kirskåls-effekt</h2>Nackdelen är omvänt att etableringen ofta tar tid.– Det tar ett par tre år från sådd eller utplantering tills man får skörd.Dessutom finns risken att fleråriga grönsaker sprider sig och tar över i odlingarna. Är det då en gröda som är svår att få avsättning för, har den plötsligt förvandlats till ett ogräs. Och det är inte enbart snälla, kända och lättsmälta lirare som funnits med i försöket.&nbsp;– I förädlingen av våra vanliga grönsaker som sallad, morötter och kål har dragit åt det milda, mjälla och söta hållet. Men här har vi smaker som strävt och bittert och beskt, säger Eva Johansson.

<h3><a href="https://atlpodden.libsyn.com/odlartvling-jordhlsa-och-flerrigt-vete">Hör mer:&nbsp;</a></h3><a href="https://atlpodden.libsyn.com/odlartvling-jordhlsa-och-flerrigt-vete">ATL-podden om odlartävling, jordhälsa och flerårigt vete</a>

large_Skotsk libbsticka UT 10 juni 2021 (kopia).jpg

medium_Skotsk libbsticka UT 10 juni 2021 (kopia).jpg

small_Skotsk libbsticka UT 10 juni 2021 (kopia).jpg

thumbnail_Skotsk libbsticka UT 10 juni 2021 (kopia).jpg

Skotsk libbsticka UT 10 juni 2021 (kopia).jpg

<h2>"Tungan vaknar"</h2>Det går antingen att försöka förädla bort – eller att använda som försäljningsargument, menar hon.– Det finns folk som är intresserade av de mer utmanande smakerna, både bland konsumenter och mathantverkare och kockar. Man vill ha det som inte är så snällt, utan där tungan vaknar lite.Som en del av projektet anordnades under slutet av sommaren en fältvandring i två testodlingar av de olika grödorna.&nbsp;– Fröfänkålen räddade oss när det var så kallt i våras, berättade Robin Tidblom från kooperativet Under tallarna, som är en av testodlingsplatserna.

Robin Tidblom på Under tallarna. Här framför ett valnötsträd.

large_IMG_4872.JPG

medium_IMG_4872.JPG

small_IMG_4872.JPG

thumbnail_IMG_4872.JPG

IMG_4872.JPG

<h2>Spottar ut</h2>De säljer sina grönsaker i en prenumerationsmodell till restauranger, skolor och privatpersoner. Kunderna är andelsägare, som delar risk och avkastning med odlarna.Informationen väckte ett intresserat mummel hos publiken, som bestod av andra odlare, forskare, rådgivare och representanter för stat och näringsliv. Strandbeta var en annan gröda som fick beröm, ”Mangold-ish” sa någon, medan sockerroten fick ett mera blandat mottagande.”Tvi” ropade några och spottade ut, medan ATL:s utsände fromt tuggade i sig. Blasten påminde i ATL:s tolkning om persilja, medan roten smakade lite palsternacka.– I en grupp kan det verkligen vara så, att folk har olika åsikter om de här grödorna. Sen gäller det ibland att komma över någon liten tröskel, säger Eva Johansson. &nbsp;

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/flerariga-spannmalen-klarade-torkan">Fleråriga vetet klarade torkan</a>

Pär Eklund, David Källströmer, Nina van Aphen de Veer, MaryAnn Fargo och Eva Claesson. Fem av odlarna som deltog i fältvandringen.

large_IMG_4812.JPG

medium_IMG_4812.JPG

small_IMG_4812.JPG

thumbnail_IMG_4812.JPG

IMG_4812.JPG

<h3>&nbsp;Projektet</h3>Projektet har gått ut på att identifiera odlingsvärda fleråriga grönsaker och bedöma dem för odling och försäljning. Förädlad andelsförädlingsodling, Under tallarna/Tuna Kooperativ, Hornuddens trädgård och Peterslunds Ekoodling har varit samarbetspartners. Utbildningsanordnaren Skillebyholm har varit projektägare.&nbsp;Projektet har finansierats av Jordbruksverket och Vidarstiftelsen och kommer bland annat att redovisas via en digital föreläsning under Jordbruksverkets dagar för forskning och utveckling inom ekologisk produktion den 20-21 oktober.&nbsp;

<h3>Ett urval av de grödor som utvärderats</h3>CikoriaDagliljaLungrot / Gode Henriks målla / Gode kung HenrikMaskrosorMyskmalvaKantlökKinesisk gräslökPiplökRamslökRankspenatStrandbetaStrandkålBergsyraSköldsyraSpenatskräppaSockerrot KorogiSkotsk libbsticka Svartrot

<h3><a href="https://www.atl.nu/enkat-sa-tycker-odlarna-om-flerariga-grodor">Enkät: Så tycker odlarna om fleråriga grödor</a></h3>

Strävt, bittert och beskt. Det är smaker som utvärderats i ett forskningsprojekt om fleråriga grönsaker.– De är ju inte förädlade på samma sätt som våra vanliga grönsaker, säger projektledaren Eva Johansson.

Etableringen tar tid – men därefter behöver man inte ägna sig åt bevattning och sådd.