facebooktwittermail

Tanken på en skogsstrejk är lockande

Skogsdebatten känns hopplös – men lösning finns, skriver Marie Wickberg i en krönika.

Man ute i skogen.
”Vi behöver inte försvara allt som händer och sker i skogsbruket. Vi behöver bara utgå från oss själva och visa, eller berätta, om vår passion och våra drivkrafter.” Det skriver ATL:s krönikör Marie Wickberg. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi kanske borde gå i strejk? Låt oss låna fritt från Greta Thunberg och kalla initiativet; Fridays for forest owners. Varje fredag lägger vi en rejäl timmervälta på strategiskt vald plats utanför maktens korridorer i Stockholm. Sen låter vi samtliga timmerbilar stå stilla en timma mitt i trafiken. Till sist jobbar vi konsekvent, hela dagen, för att ingen ska få använda en produkt från skogen. Vi låser alla trähus, stänger av centralvärmen, tar ur alla varor ur sin förpackning, gömmer undan toapappret.

Ovanstående är naturligtvis inte ett rimligt förslag, men ungefär så hopplöst känns det just nu.

Vi jobbar med världens mest klimatsmarta råvara, samtidigt står vi inför en utveckling där EU tar sig friheten att tycka att sågspån från sågade trävaror inte ska få användas som bioenergi och att trakthyggesbruket ska förbjudas.

Regeringen har remitterat en artskyddsutredning på 1 600 sidor som inte löser några av de problem den var satt att lösa. Det kommer en strid flod av myndighetsbeslut som i princip omöjliggör brukande av mark, utan att markägaren får ersättning. På SVT sänds en serie av program om skogen som är så vinklade att myndigheter och universitet känner sig nödgade att gå ut och dementera uppgifterna.

Vad ska man egentligen göra? Jag blir mer och mer övertygad om att svaret ligger i din och min skog. I din och min berättelse.

Föreställ dig att du ska övertyga din notoriskt bilbundna svägerska om att hon borde börja cykla till jobbet. Nyckeln för att få henne att byta åsikt är inte att mata henne full med statistik om hälsa och klimatutsläpp, utan att berätta om hur du känner.

Berätta om din egen upplevelse av fördelarna med att cykla. Ta med henne på en resa där hon får känna vinden i håret, hur stressen rinner bort i takt med att fötterna trampar, hur den friska luften rensar hjärnan. Sen tar du ett steg tillbaka och låter henne dra sina egna slutsatser.

Amerikanska politiker har länge bemästrat den här konsten. De vet att när förnuft och känsla kolliderar, då vinner känslan. Helt enkelt därför att hjärnan fungerar så. Forskning visar att när vi får logiska argument som motsäger vår egen övertygelse kommer vårt motstånd mot idén att öka.

Nyckeln till att göra en förflyttning av åsikter är värderingar, bilder, liknelser och känslor.
För att översätta detta till vår verklighet; de enskilda skogsägarna måste synas mer. Vi behöver inte försvara allt som händer och sker i skogsbruket.

Vi behöver bara utgå från oss själva och visa, eller berätta, om vår passion och våra drivkrafter. Jag säger det igen: Värderingar, bilder, liknelser och känslor flyttar åsikter.

Det blir nog ingen strejk ändå, även om jag måste erkänna att tanken känns lite lockande.

Marie Wickberg

Marie Wickberg är chef för kommunikation och näringspolitik på Mellanskog.