Dansk satsning på kvalitet inspirerar

När någon säger ”danskt griskött” är vi många som förknippar orden med dumpade priser genom sämre djurskydd. Danskt kött har för många vanliga konsumenter blivit ett varumärke förknippat med lågt pris, vilket har varit både en nackdel och fördel på den svenska marknaden.

Importen av danskt griskött till Sverige innebar ett hot mot många svenska bönders konkurrenskraft: Många konsumenter valde de billigare produkterna, men många valde också aktivt bort då det danska då de förknippade det med låg kvalitet.

Därför är det särskilt intressant att läsa i ATL om att just Danmark inför ett nytt system för att märka griskött utifrån nivån av djurskydd. De grundläggande danska kraven kommer innebära ”vanligt kött” utan märkning.

Därefter kommer det inom något år att gå att välja kött med en högre grad av djurskydd, utifrån ett särskilt system. En, två eller tre stjärnor ska visa vilken nivå av djurskydd grisarna levt under.

Enligt en dansk veterinärdirektör motsvarar svensk lagstiftning ”kanske två stjärnor”. Med tanke på Danmarks köttindustris rykte där lågt pris kopplas till låg kvalitet är det särskilt intressant att just de nu väljer att införa detta system.

Det har även stått att läsa om Hjortsjö gårdsmejeri, ett litet företag med eget mejeri, som producerar mjölk från frigående fjällkor. Mjölken säljs enbart i glasflaskor och för mångdubbelt högre pris än vad en liter kostar från Arlas sortiment.

Vad pekar båda dessa exempel på för generell trend för livsmedelsbranschen och lantbruket? Att det är möjligt att diversifiera produkter som vi är vana vid att uppfatta som lika. Att konsumentbeteenden går att ställa om. Och möjligen, att det måste bli vägen framåt för svenskt jordbruk, och kanske även för hela Europa på sikt.

Av någon anledning har just mat och livsmedel, i högre grad än exempelvis skönhetsprodukter, fått en stämpel på sig som något likartat som enbart ska vara billigt. Om budskapet till konsumenterna är ”mjölk som mjölk” kommer de välja den med lågt pris.

Om lantbruket i stort däremot började tänka om kring sin produkt, mervärden och särskiljning istället för likriktning, så finns det andra möjligheter att ta ut högre priser än i dag. Det tycks även lågprislandet Danmark ha förstått.

Många må tycka att det är löjligt och lite fånigt att sälja sin produkt med ett nytt namn, ny förpackning och ny marknadsföring, för att lyfta fram och särskilja just den produktens egenskaper. Men det är ett mentalt hinder som måste rivas.

Svenska lantbrukare har all anledning att vara stolta över sina produkter, och med relativt små medel kan det synas och märkas mer hur hög kvalitet de håller. Det möjliggör också ett högre pris.