”Dags att omvärdera stordriftstänkandet”
Moderna gårdar och livsmedelsindustrier är känsliga för cyberattacker. När stora enheter slås ut ger det stora konsekvenser. Det behövs ett nytänkande i företagen.

Ledaren ger uttryck för ledarredaktionens uppfattning i en fråga. ATL:s ledarsida är partipolitskt obunden. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Återigen fick vi ett bevis på livsmedelskedjans sårbarhet. Denna gång var det Norrmejerier som råkade illa ut och det fick stora konsekvenser för företaget.
Hackerattacken uppges kosta miljoner kronor, vilket i slutändan drabbar ägarna, det vill säga medlemmarna.
Detta var inte första angreppet i livsmedelskedjan. I färskt minne har vi hur såväl Lantmännen som Coop har råkat illa ut. Det är inte heller sista gången det händer. Vi ser en förändrad och förvärrad brottslighet. Ligorna har flyttat fram sina positioner, till detta kommer terrorism understödd av främmande stater.
Hackerattackerna är en fråga för hela matkedjan. It-lösningar som lockar till intrång finns i alla produktionsgrenar, från traktorer på fälten till kostallar. Det moderna jordbruket är rationellt och effektivt men också känsligt.
Att stå emot och vara så förberedd som möjligt är lättare för resursstarka och lönsamma företag som kan göra nödvändiga investeringar. De är ofta, men inte alltid, större. Storleksrationaliseringen har samtidigt skapat ett fåtal stora anläggningar med långa avstånd emellan. Det ökar sårbarheten rejält, det har vi sett flera exempel på.
Detta är ett dilemma, och det lockar att hitta en väg framåt där riskspridning premieras.
Kan modern teknik med digitalisering och AI medverka till att stordriftsfördelarna minskar och mindre enheter blir kvar?
Norrmejerier har i sin marknadsföring manat på konsumenterna att välja lokalproducerat norrländskt under devisen ”Gör gott för Norrland”. Naturligtvis får man då en svekdebatt när man lägger ned Lule-mejeriet, företagets enda i Norrbotten. Att det nu kom till undsättning i en krissituation ger nedläggningsmotståndarna nya argument.
Norrmejerier tog i fjol beslutet att lägga ned mejeriet i Luleå. Anledningen var enligt årsredovisningen minskad mjölkkonsumtion, lågt kapacitetsutnyttjande, stora investeringsbehov och svag lönsamhet i företaget. Det ger ett intryck av att Lule-mejeriet har nått vägs ände, och har varit på väg dit ett bra tag.
Tänk om man för tjugo år sedan hade tänkt annorlunda och lagt till robusthet och riskspridning i analysen. Det är inte otänkbart att mejeriet i Luleå hade haft en annan framtid med regelbundna investeringar och underhåll.
Så kan framtidens strategiska tänkande se ut. Det kräver en mental omställning men kan få hjälp av tekniken. Den moderna teknik som ger oss hackerattackerna borde också hjälpa oss i alla processer att arbeta effektivare och mer kostnadseffektivt både på gården och i industrin och därmed motverka storleksrationalisering.
En sårbar livsmedelskedja är ett samhällsproblem. Man skulle kunna tänka sig samhällsinsatser för att stötta så att fler gårdar och industrianläggningar blir kvar. Men det är faktiskt bättre om mångfalden kan grundas på affärsmässiga beslut i företaget.
