facebooktwittermail d

”Dags att landsbygden tar kontroll över elen”

Vind- och vattenkraft borde användas där den produceras och ge landsbygden billig energi, skriver Pia-Maria Johansson, Landsbygdspartiet Lpo. 

Vinkraftpark utanför Piteå
Produktionen från vindkraftverken förs snabbt vidare söderut i stället för att gynna lokala intressen, skriver Pia-Maria Johansson. FOTO: DANIEL CONSTANTINI/DN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi har cirka 4 200 vindkraftverk i Sverige och det planeras att byggas ytterligare 1 100 fram till 2026. Det lokala motståndet är stort och för att få landsbygden med på skutan så försöker man locka med att en del av pengarna ska delas ut till lokala projekt. Andra föreslår att det kommunala självbestämmandet försvinner.

Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige och när de byggdes utlovades ofta billig ”bygdekraft”. De som bodde i närheten skulle garanteras billig el från det lokala kraftverket.

Det bildades också kommunala elbolag, som skulle garantera kommuninnevånarna billig ström. Var finns de nu? De hotas snarare på flera håll av krav på utrivning som drivs av lobbyister från miljörörelsen

Sanningen är att näten knöts ihop i hela Sverige och löftet att gynna bygden försvann.  Elektriciteten blev en nationell angelägenhet och det blev viktigt att förse hela Sverige och svensk industri med billig el.

Ännu en tid stannade strömmen inom Sverige men det tog slut när statliga Vattenfall förstod att man kunde få bättre betalt om man exporterade elen till Tyskland. Tyvärr fanns den mesta överkapaciteten i norra Sverige och det gällde därför att hitta ett billigt sätt att överföra strömmen söderut.

Här kunde det likaledes helstatliga Svenska Kraftnät hjälpa till. Kunde man bara se till så att transportvägarna ner till Skåne var finansierade, så var det inte så långt till kontinenten.

Kanske är jag konspiratorisk. Men för dem som bor nära en kraftstation och ser samma ledningar hänga i luften så är det svårt att förstå en ständigt ökad överföringsavgift. I stället för att få billig el måste man vara med att betala för att strömmen ska skickas till någon annan – någon annanstans.

Detta gäller inte bara för Norrland. I Hallands fyra floder finns 43 kraftstationer med en årlig produktion av 998 GWh. Troligen finns även där kommuner, som skulle vara självförsörjande med billig el – om man bara fick behålla den. Är det inte dags att ”ta hem” vår el?

Landsbygden har fått betala dyrt med förändrad miljö och övergivna löften för att kontinenten skall få billig el. Vad ska priset vara för att få sin boendemiljö förstörd av vindsnurror?

För Landsbygdspartiet oberoende LPo

Pia-Maria Johansson, partiordförande