facebooktwittermail

Dags att lämna de gamla hjulspåren

Ingen kan säga annat än att jordbrukets produktivitet har utvecklats på ett fantastiskt sätt. Nya sorter, nya metoder, ny teknik och hård strukturrationalisering har gjort att allt färre producerar allt mer. Ändå räcker det inte.

LRF har låtit göra en analys av läget inför den aviserade livsmedelsstrategin. I den står det att produktionsmängden i svenskt jordbruk har kunnat upprätthållas fram till för några år sedan, men nu går det bakåt.

Det är förstås värdet av produktionen som är det viktiga och inte i första hand antalet ton. Men nog är det illavarslande att läsa att produktivitetsutvecklingen i det svenska jordbruket håller lägre takt än i andra länder. Det betyder att vår konkurrenskraft försämras med tiden.

Hur har det kunnat bli så? Har år av diskussioner om svenska konkurrensnackdelar, verkliga och upplevda, gjort att alltför många hänger med huvudet och drar sig för att satsa? Hur snabba är till exempel svenska bönder med att ta till sig nya forskningsrön och ny teknik?

I ett pressmeddelande från SLU berättas om forskarnas försök med reducerad jordbearbetning, så kallad mullsådd. Efter två sexåriga växtföljder är resultatet att ekonomin förbättrats med 20-25 procent jämfört med konventionell jordbearbetning. Skördarna sjönk inte och kemikalieförbrukningen steg inte. Vad som sjönk var arbetstimmarna, energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser.

Många är övertygade om plogens oumbärlighet, och visst behövs den på vissa jordar. Men 20-25 procent är för mycket för att mullsådden ska stanna på de stora gårdarna.

En intressant trend är traktorköparnas större fokus på bränsleförbrukningen. I ATL den 14 januari förklarar teknikrådgivaren Christer Johansson den ökande försäljningen av stora traktorer med att köparna vill ha moderna, snåla traktorer som kan gå på låga varv.

Varför har detta intresse för bränsleförbrukningen inte blossat upp för länge sedan? Är det så illa att det krävdes minskad återbetalning av dieselskatten för att sätta i gång det?
Numera är det mer pengar att göra för bonden genom att sälja smart än att trimma odlingen. Men även där finns det att göra om produktiviteten i det svenska jordbruket inte ska halka efter ännu mer. Lars Vernersson