facebooktwittermail d

”Dagligvaruhandeln värnar konsumenten och produktionen”

När konsumentens köpkraft minskar ökar priskänsligheten hos kunderna ytterligare. Det kommer dessvärre inte gynna det svenska lantbruket, skriver Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell i en replik.

Kyldisk med mejerivaror.
Livsmedelsföretagen tycks glömma bort konsumenten för stunden, skriver Karin Brynell. FOTO: ANDERS WIKLUND/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Just nu debatteras det flitigt kring vilka konsekvenser rådande omvärldsläge får på hela samhället, inte minst inom livsmedelssektorn. Precis som Livsmedelsföretagen skrev i ATL nyligen har pandemin och Rysslands krig mot Ukraina lett till ökade kostnader för att producera mat och dryck. Det leder naturligt till en diskussion om hur detta bör hanteras genom hela livsmedelskedjan. 

Det är en exceptionell situation som alla aktörer både inom och utanför livsmedelssektorn känner av. Men Livsmedelsföretagens påstående om att dagligvaruhandeln under våren varit motvillig till att ändra på sina rutiner är direkt felaktig.

I en extrem situation har dagligvaruhandeln agerat snabbt, gjort undantag och aviserat rekordhöga prishöjningar, med ansvar och respekt för såväl leverantörs- som konsumentled, och där vi ser att effekten av höjningen också går tillbaka direkt till bonden. Resultatet av detta har också börjat slå igenom, vilket även Livsmedelsföretagens egna siffror visar.

I deras senaste konjunkturbrev har 8 av 10 antingen redan märkt av eller inlett diskussion om prisjusteringar. Endast 21 procent anger att de inte märkt av detta.

Alla aktörer i kedjan har ett ansvar för att hantera prisökningar i detta läge. Detta sker sedvanligt genom effektiviseringar, konstruktiv dialog och självklar förhandling. Inte i någon bransch vore det en hållbar affärsmodell att okritiskt släppa igenom prishöjningar.

Det är här viktigt att poängtera att huvudparten av våra medlemmars leverantörer faktiskt är större svenska och internationella bolag. De 50 största internationella leverantörerna, varav en majoritet av dem finns på den svenska marknaden, har en genomsnittlig rörelsemarginal på 18 procent att jämföra med dagligvaruhandeln där marginalen i bästa fall ligger runt 4–5 procent. 

Livsmedelsföretagen tycks även glömma bort konsumenten för stunden. Det gör inte våra medlemsföretag, de möter konsumenterna varje dag i sina butiker.

Kunderna har olika ekonomiska förutsättningar och stora grupper i samhället hade redan innan årets kraftiga prisökningar en ansträngd ekonomi. I maj månad minskade försäljningen i dagligvaruhandeln med närmare 5 procent, justerat för både inflationen och kalenderkorrigering, enligt Dagligvaruindex. Det betyder att den svenska konsumenten antingen börjat köpa mindre eller att man gått över till billigare alternativ.

När konsumentens köpkraft minskar ökar priskänsligheten hos kunderna ytterligare. Det kommer dessvärre inte gynna det svenska lantbruket.

Bästa sättet att ta oss igenom detta utmanande läge är samverkan i hela värdekedjan.

Vi tror att vi inom ramen för Livsmedelsstrategin och den pågående uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen mer aktivt behöver diskutera hur vi gemensamt hanterar kriser i livsmedelssystemet. Allt för att skapa trygghet i att strategin fungerar och för att tillsammans säkra svensk livsmedelsproduktion på sikt.

Karin Brynell
vd Svensk Dagligvaruhandel

”Staten är okänslig för bryggeriernas kris”