facebooktwittermail

Ensidig skogsrapportering i DN

I 40 artiklar har DN konsekvent kritiserat skogsindustrin men aldrig ifrågasatt industrins kritiker, skriver Mats Olin, Näringslivets medieinstitut. 

Timmerhög.
Skogsindustri kritiseras ensidigt i Dagens nyheter, enligt Näringslivets medieinstitut. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Personligen blev jag inte alls upprörd när Dagens Nyheter utsåg Greta Thunberg till chefredaktör för en dag, som en manifestation av hur DN vill sätta klimatfrågan på agendan. Hon är en unik person som gjort ett globalt avtryck som tonåring. Många vill stråla sig i glansen. 

Ett så uppenbart PR-trick, som gillades av vissa och irriterade andra, kanske påverkar bilden av hur DN:s ledning ser på journalistikens uppdrag. Men själva innehållet i tidningen påverkas nödvändigtvis inte, utöver den aktuella dagen för det tillfälliga redaktörskapet. DN:s journalister behåller förhoppningsvis sin professionella integritet.

Det vore värre om DN-ledningens olika agendor tog sig in i den vanliga nyhetsrapporteringen som en del av det som ska vara objektiv journalistik. Vilket den möjligen har gjort när det gäller skogen.

Dagens Nyheters stora satsning på att granska det svenska skogsbruket är konsekvent ensidig. Det handlar om en ambitiös satsning med ett fyrtiotal artiklar under ett halvår under vinjetten ”DN granskar skogsindustrin”. Och linjen är konsekvent: Skogsbruket är skadligt och korrumperat på många sätt, får man veta.

DN lyfter några relevanta problem, exempelvis skyddet av hotade arter och värnandet av den biologiska mångfalden. Ibland blir det mer fel än rätt, exempelvis när DN hävdar att den gamla skogen äldre än 160 år i Sverige halverats, när den i själva verket ökar sedan ett par decennier eller när det talas om utbredda svenska ”plantager” som i verkligheten knappt förekommer i Sverige.

Men den största invändningen gäller inte sakfel utan ensidigheten. Den som under 2021 läst om skogen i DN har inte blivit klokare utan dummare. Ständigt har de som arbetar med skogsbruk – brukarna, företagen, forskarna - ifrågasatts, aldrig har skogsbrukets kritiker granskats.

Skogsbrukets kritiker – exempelvis organisationerna Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen - har en agenda som det verkar vara tabu för Dagens Nyheter att granska närmare. Det här handlar inte om en enskild publicering, utan om en konsekvent kampanjliknande journalistik i 40 artiklar. Inga kritiska frågor ställs till miljörörelsens representanter.

Dagens Nyheter är inte ensamma om ett begränsat synfält. Sveriges Televisions dokumentär ”När skogen tystnar” som sändes i fjol utlöste ett ramaskri, bland annat eftersom den var partisk och delfinansierad av miljöorganisationen WWF. Ett journalistiskt haveri som det ser ut. Och utmärkande för SVT:s rapportering är skogsbrukskritik och avsaknad av kritiska frågor till miljörörelsen, visar NMI:s genomgång av 77 SVT-inslag om skogsbruk.

Har vi någon enda gång sett en större granskning i svenska medier av exempelvis Svenska Naturskyddsföreningens eller Greenpeaces agendor, maktmedel och metoder? Uppdrag Granskning i SVT? Kaliber i Sveriges Radio? Jag tror inte det. Det här är organisationer som i hög grad har förmåga och ambitioner att påverka svenska politiker. De har ett ansvar för hur svensk miljölagstiftning fungerar inte bara när det gäller skogsfrågor, utan även gällande cement och gruvor. De är makthavare.

Här står den svenska granskande journalistiken inför ett vägval: Ska ni börja att granska miljörörelsen och deras argument eller fortsätta som vanligt. Som det ser ut är svenska journalister lierade med miljörörelsen snarare än dess granskare. Det påverkar journalistiken hela trovärdighet långt mer än en och annan hyllningsartikel till Greta Thunberg.

 Fotnot: Dagens Nyheter har erbjudits replik med avstår.

Mats Olin

chef för Näringslivets medieinstitut