Martin Hammar

En skogsägare stirrar ut över en skog som utkämpar ett krig i det tysta. 

1681474522396.jpeg

<p>En naturkatastrof i slowmotion som slår hårt mot skogsägarna.&nbsp;</p>

<p>Så löd <a href="https://www.atl.nu/granbarkborren-har-dodat-trad-som-halv-gudrun">Skogsstyrelsens dom</a> när granbarkborrens framfart i Sverige summerades i slutet av 2022. Då kunde myndigheten tillsammans med SLU konstatera att insekten sedan 2018 dödat 32 miljoner kubikmeter gran – vilket motsvarar skador på 14 miljarder kronor.</p><p>Siffrorna är inte nya, men ordet ”slowmotion”, som ofta associeras i samband med film då händelseförlopp återges i ett långsammare tempo, är ett passande ord i sammanhanget.</p><p>För vad sker på sikt när klimatet blir allt varmare och granarna eventuellt färre? Kommer granbarkborren att ändra sina vanor och få aptit för andra typer av barrträd?</p><h2>Studerar barkborrens val av träd</h2><p>Martin N Anderson, biolog och lektor vid Lunds universitet, leder ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska titta på detta. Tillsammans med sina kollegor ska han undersöka barkborrens val av träd och vad som får den att ibland ge sig på tall.</p><p>– Läget är inte alarmerande än, men om klimatutvecklingen fortsätter som den gör nu och vi får varmare och torrare somrar med stora barkborrepopulationer kan vi få större problem. Därför är det viktigt att vi är ute i god tid så att vi kan sätta in de rätta åtgärderna i ett tidigt skede om det skulle behövas, säger han.</p>

Martin N Anderson, biolog och lektor vid Lunds universitet.

1681473660699.jpeg

<h2>100 år gammal fältbok före sin tid</h2><p>Låt oss backa bandet till sommaren 2018. Det är varmt och torrt i Sverige. Förutsättningar som får granbarkborrarna att frodas. Martin N Andersson befinner sig ute i fält tillsammans med sina kollegor.</p><p>– Under ett fältbesök för några år sedan noterade vi att fem, sex tallar hade dött, sannolikt av granbarkborren, i ett område där det fanns stora angrepp på gran. Det märkliga var att de lämnat flera granar i närheten orörda. Det väckte frågan: Varför har granbarkborren gett sig på tall?</p><p>Martin N Andersson vänder sig då till den vetenskapliga litteraturen. I en fältbok som är över 100 år gammal hittar han ett stycke som nämner att tall är en andrahandsvärd till granbarkborre, men i övrigt nämns fenomenet ytterst sällan.&nbsp;</p><p>Frågan varför besvaras aldrig.</p><p>– Det har länge varit känt att granbarkborren kan angripa tall, men det har inte hänt ofta i Sverige. I Białowieżaskogen i Polen har det förekommit att barkborren angripit lärk och tall i de delar där granskogen redan är svårt skadad. Angrepp på andra barrträd än gran verkar ske när det är varmt och torrt och träden är stressade samtidigt som populationen av barkborren är som störst, förklarar Martin N Andersson.</p>

Träden svajar i vinden. De har kuvats av granbarkborrens framfart. 

1681474022975.jpeg

<h2>Tall som doftar gran</h2><p>Tidigare studier har visat att tallar kan lukta olika och man har hittat två olika kemiska profiler hos trädslaget. Den ena utsöndrar en doft som är karakteristisk för tall, medan den andra släpper ut doftämnen som är mer typiska för gran. En möjlig hypotes är att de tallar som angrips är de som luktar mer som en gran.</p><p>– När dessa tallar är stressade av värme och torka är det möjligt att de utsöndrar en doft som barkborrarna misstar för gran. Om vi kan kartlägga sambanden kan man förhoppningsvis ta fram granar och tallar som är mer resistenta mot angrepp, säger Martin N Andersson.</p>

En granbarkborre i färd med att förtära en gran. 

1681473525514.jpeg

<h2>Skapar en attack under kontrollerade former</h2><p>Forskningsprojektet som påbörjas i år ska pågå i fyra år. Första delen av projektet handlar om tester i labbmiljö där granbarkborrens preferenser och förmåga att föröka sig på tall ska kartläggas.</p><p>– Preliminära resultat visar att granbarkborren klarar sig bra på tallstockar i labb. Den får färre ungar, ungefär två tredjedelar av vad de som odlas på granstockar får. Förökningstiden är däremot ungefär lika snabb. Kanske känner honan av att tall är fel träd och lägger färre ägg eller så har larverna lägre överlevnad, säger Martin N Andersson.</p><p>Andra delen av projektet består av att studera angrepp på tall ute i fält. Detta är viktigt eftersom ett levande träd har bättre försvar mot insekter än en sågad stock som inte har tillgång till näring eller vatten.</p><p>– Hittar vi en naturligt angripna tallar kommer vi att studera dem, annars kommer vi att försöka skapa en attack under kontrollerade former, säger Martin N Andersson.</p><p>Numera väljer vissa skogsägare tall i stället för gran när de planterar ny skog – just för att undvika angrepp av granbarkborre.</p><p>– Då är det bra att känna till de möjliga risker som medföljer på längre sikt. Mer tall kan på sikt få barkborren att ändra sina vanor, men vi vet inte än. Det är alldeles för tidigt att prata om någon plantpolicy. Det krävs mycket mer forskning i området och vårt projekt får ses som ett första steg.</p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/myndighet-satter-press-pa-skogsnaringen-om-barkborrar"><strong>Myndighet sätter press på skogsnäringen om barkborrar</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/skogsstyrelsen-stora-barkborreangrepp-aven-2023"><strong>Skogsstyrelsen: Stora barkborreangrepp även 2023</strong></a></p>

<p>Näst granen är tall det vanligaste trädet i Sverige. Hittills har träslaget varit skonat från granbarkborrens framfart men i Centraleuropa ser det annorlunda ut. Där har insekten även gett sig på tall. Nu ska forskare studera om det finns risk för att tall kan angripas i större utsträckning även i Sverige.</p>

Forskare ska undersöka granbarkborrens val av träd och vad som får den att ibland ge sig på tall. 

Då får granbarkborren smak för tall

Skog

Forskare ska undersöka granbarkborrens val av träd och vad som får insekten att ibland ge sig på tall, berättar Martin N Anderson, biolog och lektor vid Lunds universitet. 