Mikael Marklund

Första spadtaget med en treskaftad spade.

1687156016499.jpeg

Den 13 februari i år tog Cinis Fertilizers vd Jakob Liedberg det symboliska första spadtaget till den nya anläggningen i Köpmanholmen tillsammans med ordförande i Örnskölds­viks kommunstyrelse, Anna-Britta Åkerlind, samt We Constructions vd Jonas Lindén. Produktionsstart är planerad till slutet av första kvartalet nästa år.–&nbsp;Vi följer tidsplanen, så det kommer säkert att gå.Den andra anläggningen kommer att byggas i Skellefteå. Till mitten av 2025 ska den vara klar om allt går enligt plan. Mitt emot Northvolts stora fabrik som ska förse både anläggningarna i Köpmanholmen och Skellefteå med restprodukter från batteritillverkningen som ska förvandlas till kaliumsulfat. Produktionskapaciteten ligger på 200 000 ton per år. En verksamhet som bolaget precis har fått miljötillstånd för.–&nbsp;Vi har fått bygglov och allt går enligt plan även där. Så någon gång mitten av 2025 är vi nog&nbsp; i gång med byggnation där också, säger Jakob Liedberg.Initialt var tanken att anläggningen i Köpmanholmen skulle bearbeta restprodukter från bland andra SCA:s papperstillverkning men de har skrinlagts för tillfället.– Men på sikt kommer vi nog dit.

1687156036678.jpeg

<h2>Hemlighetsfulla kring ytterligare fabriksplacering</h2>Det finns också konkreta planer på en tredje fabrik som bland annat ska ta till vara motsvarande restprodukter från den fabrik som Northvolt planerar att bygga i Borlänge.– Den kommer att bli tre gånger så stor som den i Köpmanholmen och vara klar under 2026.Att Northvolt precis bestämt sig för att skjuta på att göra om Stora Ensos före detta pappersbruk till en batterifabrik påverkar inte Cinis Fertilizers planer. Det finns andra leverantörer av de nödvändiga insatsvarorna. &nbsp;Fortfarande är det dock inte klart var den ska placeras. När det kommer något beslut kan inte Jakob Liedberg svara på:– Vi har fullt fokus på att få i gång de två första nu.&nbsp;Cinis räknar också med att en fjärde anläggning med lika stor kapacitet ska vara klara 2026. Där är man ännu mer hemlighetsfull när det gäller var den ska placeras. Beskedet är bara någonstans i Norden och att även den ska ha koppling till batteriproduktion.Dessutom planerar bolaget för ytterligare två anläggningar ska vara klara till 2030.Visionen är att förvandla restproduktsproblem i massa- och batteriproduktion med hjälp av fossilfri el till mineralgödning med minimal klimatbelastning i stor skala. Är alla anläggningar i drift 2030, som är målet, kommer produktionskapaciteten ligga på 1,5 miljoner ton per år. Då kvalar bolaget in som en av de absolut största kaliumgödselproducenterna i världen.Produktionen från den två första anläggningarna har nederländska Van Iperen avtal på. Tyska K+S Minerals and Agriculture GmbH har skrivit på en intresseanmälan för att hand om produktionen från anläggning 3 och 4. Men det behöver inte utesluta att även svenska åkrar gödslas med Cinis produkter.–&nbsp;Det är två stora internationella aktörer som även har svenska kunder.

1687156024143.jpeg

<h2>”Enda biprodukten är industrisalt”</h2>Det finns många faktorer som talar för att Cinis kaliumgödsel står sig bra i jämförelse med övriga produkter på marknaden, menar Jakob Liedberg:– Vi producerar kaliumsulfat, inte kaliumklorid som många av våra konkurrenter. I ett allt torrare klimat ökar kaliumklorid mängden kloridjoner, vilket adderar saltindex i marken. Det gör inte kaliumsulfat.–&nbsp;Vår produktion kommer också att vara hållbar och helt sluten, enda biprodukten är industrisalt, som bland annat kan användas som vägsalt. Samt att processen är billigare.Parallellt med Cinis Fertilizers etablering så har ett antal andra aktörer börjat planera för produktion av både fosfor- och kvävegödsel. Något direkt samarbete med dessa har inte bolaget:–&nbsp;Visst har vi sprungit ihop på olika tillställningar och så men vi har fullt upp med att vår egna verksamhet, säger Jakob Liedberg.Men att det finns en möjlighet att vid en framtida krissituation klara av att framställa NPK-gödning i Sverige är givetvis positivt. Att den är hållbart producerad gör det inte sämre, anser han.

<h2>Protester från boende kring Köpmanholmen</h2>Bolaget har ännu så länge inte stött på några hinder när det gäller olika typer av tillstånd från myndigheter för sina anläggningar. Men det har varit en del protester från boende i och kring Köpmanholmen.–&nbsp;Det har jag respekt för. Det har varit en tung industri där med en miljöfarlig produktion där innan. Men vi har haft ett antal möten och berättat om vår kommande verksamhet där och informerat om att det inte kommer att bli några utsläpp och att det inte heller är någon explosionsrisk.De senaste tolv månaderna har varit händelserika för bolaget på fler plan. I höstas tog man klivet in på börsen. Anna Kinberg Batra lämnade sin styrelsepost när hon utsågs till landshövding i Stockholm. På hennes stol sitter nu Anna-Maria Tuominen-Reini, inköpschef på Billerud och del av dess högsta ledning. Men det betyder inte att Cinis bara ser en samarbetspartner bland skogsbolagen i framtiden:–&nbsp;Vi jobbar gärna med flera massaproducenter.

<h3>Läs också:</h3><a href="https://atl.nu/svensk-produktion-av-mineralgodsel-pa-gang">Så går det för övriga svenska producenter</a>

<h3>Cinis Fertilizer</h3>Företaget grundades 2019. Den 21 oktober i fjol tog man klivet in på börsen. I början av februari var aktievärdet uppe på 58 kronor. Nu ligger det på omkring 40 kronor vilket ger ett marknadsvärde på cirka 3 miljarder kronor.

<h3>Processen</h3>Det finns i flera sätt att framställa kaliumsulfat (SOP, Sulphate of Potash). Skillnaden mellan den vanligaste, Mannheimprocessen och Cinis Fertilizers är att den förstnämnda kräver både saltsyra och höga temperaturer för att starta reaktionen. Reaktionstemperaturen för Cinis Fertilizers process är cirka 30 grader vilket är den stora anledningen till att den metoden bara har halva energiförbrukningen jämfört med Mannheimprocessen.Produktionskostnaderna är beräknade till att vara 20 procent lägre och enda biprodukten vanligt koksalt (NaCl). En biprodukt med Mannheimprocessen är bland annat starkt frätande saltsyra (HCl).

I mitten av februari togs första spadtaget till Cinis Fertilizers anläggning. Redan i början av nästa år ska produktionen vara igång på Köpmanholmen. Men det är bara första steget. Fem fabriker till och därmed en plats bland världens största tillverkare av kaliumgödsel är målet.

Målet till 2030: Sex fabriker för kaliumgödsel.

Cinis siktar på en plats bland världens största

Företagande

I mitten av februari togs första spadtaget till Cinis Fertilizers anläggning. Redan i början av nästa år ska den första kaliumgödningen börja produceras på Köpmanholmen. 