I grannlandet Danmark tillämpas inte den nya EU-förordningen retroaktivt. Det betyder att enbart hästar som kommer in i landet efter den första januari behöver tilläggsregistreras. I Sverige har Jordbruksverket valt att alla importerade hästar ska registreras om det inte redan gjorts.
För de berörda avelsorganisationerna betyder reglerna en hög arbetsbelastning under en övergångsperiod. För hästägarna betyder det en fördyring och att bli utan hästpassen under de just nu långa handläggningstiderna.
Saknar centralt register
Skillnaden motiveras med att Sverige inte har en central hästdatabas, vilket exempelvis Danmark har. Inom EU är det bara Sverige, Grekland och England som saknar en hästdatabas, vilket den nya förordningen kräver.
– Vi har fått till den 1 juli på oss att få i gång databasen och utvecklingsarbetet pågår, säger Märta North, handläggare på Jordbruksverket. Våra förutsättningar ser annorlunda ut än för de länder som har haft en central databas under flera år. Vi ser det inte som att vi tillämpar förordningen retroaktivt.
Koll på hästarna
Den centrala databasen byggs upp genom kommunikation med de databaserade registren som avelsföreningarna har och som nu kompletteras med uppgifter för importerade hästar.
– Syftet med kravet på ett central hästregister är att få bättre kunskap om var och vilka hästar som finns i landet. Det är information som kan komma till användning om vi till exempel får ett utbrott av en smittsam sjukdom. Vi får också mer exakt reda på hur många hästar som finns i landet, det vet vi inte i dag.
Kom efter hästköttskandalen
Men den tyngsta anledningen handlar om hästens roll i livsmedelskedjan. Det var ett av de största syftena med den nya EU-förordningen och ett efterspel av den stora hästköttskandalen för några år sedan.
– Genom att visa att det här sköts och att vi har kontroll över vilka hästar som inte ska anmälas till slakt så kanske vi också får upp förtroendet för hästen som livsmedel.
Enligt Märta North är heller inte alla regler i EU-förordningen nya utan har funnits även tidigare även om efterlevnaden av dem inte alltid fungerat.
– Sedan hoppas vi i framtiden att vi gemensamt inom EU kan hitta andra sätt att hantera tilläggsregistreringen utan att passen ska behöva skickas in, säger Märta North.
