Kung Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen. När han tillträdde den 15 september 1973 var Sverige på många sätt ett annat land än i dag. Då betraktades fortfarande lantbruket som en verklig modernäring, som sysselsatte långt fler än i dag. Ta bara det att den unge Carl Gustaf på läroverket i Sigtuna år 1966 tillsammans med sina klasskamrater examinerades i ämnet jordbruket och produktion av jordbruksvaror.
Genom hela livet verkar dock kungen ha haft ett särskilt gott öga till jord, skog och natur. Som barn ville han bli traktorförare, enligt hans syster prinsessan Christina. I intervjuer under senare år har han själv sagt att om han inte fötts till kung, då hade han gärna blivit lantbrukare.
I sin roll som kung har Carl XVI Gustaf också lyft lantbruket. I boken ”Kungen – Sveriges ledare” (2023) undersöker ekonomiprofessorn Mikael Holmqvist hur kungen har profilerats som statschef:
”Som nybliven statschef ville kungen skapa sin egen profil, ett eget varumärke för att prata på modernt ledarskapsspråk. Han säger i en intervju från 1978 att han ville hitta ”min egen nisch, och bygga upp min egen fasad utåt på något sätt.” Kungens företrädare, hans farfar Gustaf VI Adolf, profilerades tydligt som en kultur- och vetenskapskung, av såväl sig själv som kungahuset och omgivningen.”
Enligt Mikael Holmqvist har kungen valt en näringslivsprofil – där företagsamhet, entreprenörskap och positivt tänkande lyfts fram. Och ett viktigt inslag i den profilen är lantbruket.
För i lantbruket förenas kungens intresse för natur och företagande. Genom det egna bolaget Stenhammars Godsförvaltning AB är kungen direkt engagerad i byggandet av ett mönsterjordbruk på gården utanför Flen. I samarbete med SLU arrangeras där årligen Stenhammardagen, med syftet att bidra till ”utveckling av betesbaserad köttproduktion”.
Kungens stora engagemang för svenskt lantbruk gör honom också ovanlig i svensk offentlighet. Om det vid hans trontillträde var vanligt att landets främsta företrädare bottnade i lantbruket så är det i dag sällsynt. Såväl titeln jordbruksminister som jordbruksdepartementet är borta från regeringskansliet. Att se en landsbygdsminister besöka jordbruksmässor har blivit ovanligt.
En av få som står kvar med stövlarna i myllan är kungen. Med lust engagerar han sig i avelsarbetet på Stenhammar och sprider kunglig glans över lantbrukets tillställningar. Och detta är en gärning som är oskattbar för svenskt lantbruk.
När allt färre växer upp med en koppling till lantbruk blir kungen en brobyggare – mellan stad och land, mellan naturens brukare och betraktare. Carl XVI Gustaf är lantbrukets kung.