Cecilia Persson

Marianne Hedberg är miljöexpert på Byggföretagen.

Det byggs som aldrig förr i Sverige och 600 hektar åkermark försvinner varje år, enligt LRF. Men mycket av den överblivna marken som grävs bort vid exploateringar hamnar på hög.

Det beskrivs som ett växande bekymmer. Det är så trångt på många deponier att överflödig jord, även från åkermark, körs på lastbilar i många mil för att hamna på tippen någon annanstans i Sverige.

– Man tvingas köra runt de här massorna i onödan. Det är en stor klimatpåverkan och en stor samhällsekonomisk förlust, säger Marianne Hedberg, miljöansvarig vid branschorganisationen Byggföretagen, till ATL.

Hon tycker att småländska Bränninge gårds sätt att ta vara på åkermarken i samband med bostadsbyggen är ett mycket bra initiativ – som är ovanligt i branschen:

– Jag tycker att det låter som ett fantastiskt nytänk. Det är uppenbarligen väldigt få som har tänkt att det går att göra på det här sättet. Man har snarare sett schaktmassor som ett problem att bli av med.

Bara de onödiga schakttrans­porterna belastar byggbranschen till en kostnad av en kvarts miljard per år, enligt Svenska Byggindustriers uppskattning som gjordes i en rapport från 2018.

Ofta är det långa handläggningstider och komplicerade processer som hindrar återbruk av jordmassor, enligt Marianne Hedberg.

Men det handlar också om traditioner i byggbranschen och att det finns svaga ekonomiska incitament för att ta vara på överflödig jord, enligt rapporten.

Frågan är också het inom lantbrukarleden. Under LRF-stämman i fjol fick riksförbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta för att intäkten av matjord ska tillfalla markägaren när åkermark tvångsinlöses för exempelvis vägbyggen.

Tror du att fler företag i byggbranschen vill att matjord används i jordbruk igen?

– Ja, varför inte. De flesta företag ser på sin klimatpåverkan och hur man kan jobba på ett miljömässigt hållbarare sätt. Det borde vara både ekonomiskt och miljömässigt hållbart, säger Marianne Hedberg.

<h3>Orsaker till att jorden inte återanvänds vid byggen</h3>Ekonomi: Svårt för byggare att hitta bra ändamål och bra avsättning för mark, även lätt förorenad mark. Myndigheter: Långa handläggningstider hos myndigheter och dålig information. Kommunernas kunskap varierar. Värderingar: Konservatism inom byggbranschen - inga traditioner att jobba på det här sättet. Dålig framförhållning. Källa: Anläggningsmassor och klimatpåverkan, rapport från Sveriges Byggindustrier 2018. <h3>Dyra transporter</h3>År 2016 fraktades 427 miljoner ton gods i form av malm, sten, sand med mera inom Sverige. Cirka 35 procent av detta bestod av varugruppen malm och andra produkter från gruvutvinning. Byggbranschens transportkostnader för schaktmassor uppskattades till 1,3 miljarder kronor 2016. En tredjedel av transporterna ansågs vara onödiga, enligt byggföretagen. Källa: Anläggningsmassor och klimatpåverkan, rapport från Sveriges Byggindustrier 2018.

Kors och tvärs genom landet körs transporter med schaktmassor för att läggas på deponi. Det beskrivs som ett allt större problem i byggbranschen och orsakar stora utsläpp och kostnader.

Bränninge gårds sätt att ta vara på åkermarken får beröm.

Byggföretagen om att flytta jorden: ”Fantastiskt nytänk”

Företagande

large_6709972b-f939-4fbd-9265-b7d627af1057.jpg

medium_6709972b-f939-4fbd-9265-b7d627af1057.jpg

small_6709972b-f939-4fbd-9265-b7d627af1057.jpg

thumbnail_6709972b-f939-4fbd-9265-b7d627af1057.jpg

Kors och tvärs genom landet körs transporter med schaktmassor för att läggas på deponi. Det beskrivs som ett allt större problem i byggbranschen och orsakar stora utsläpp och kostnader.