facebooktwittermail d

”Bygg inte bort jordbruksmark”

Det är hög tid att se över regelverket för byggnation på jordbruksmark, stärka incitamenten för jordbrukare ytterligare och se över de många skydd som konkurrerar med skydd av aktivt brukad jordbruksmark. Det skriver Mikael Eskilandersson (SD), vice ordförande i Civilutskottet, och Staffan Eklöf (SD), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet.

Lagstiftningen bör ses över och skärpas till förmån för bevarande av jordbruksmark, skriver Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson och Staffan Eklöf. FOTO: OLA JENNERSTEN/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Mindre jordbruksmark betyder minskad livsmedelsproduktion, det vet alla. Ändå minskar den. En anledning är att det byggs på brukbar mark.

Kriser och krig visar hur viktigt det är att vi har en hög grad av självförsörjning och att vi även verkar för större konkurrens- och exportmöjligheter av svenska livsmedel. Vi föreslår flera åtgärder.

Under 2022 odlades spannmål på 962 500 hektar vilket är en minskning med 37 900 hektar jämfört med 2021 och den minsta arealen med spannmål sedan mätningarna började 1865. Jordbruksmark försvinner för exploatering med vägar och byggnader. Det har ofta politiska förtecken där inte minst Socialdemokraterna förespråkar ständig expansion med bostäder.

Den ansvarslösa migrationspolitiken som tidigare regeringspartier stått för, har i hög grad skapat bostadsbehoven. Det eskalerade bostadsbehovet och kraftig exploatering bör minska, vilket kan ske långsiktigt genom en ansvarsfull migrationspolitik. Vi menar att eftertanke, ansvarsfullt förvaltande av mark och resurser behövs.

Att ta jordbruksmark ur produktion är ett mindre problem så länge marken kan återställas. Skogsmark kan relativt enkelt återställas. Det är skillnad på det och på att bygga industri, vägar och hus, eftersom det är svårt att återställa sådan mark till jordbruksmark

Kommunerna avgör exploateringsgraden i den fysiska planeringen. Skydd av jordbruksmark finns genom Miljöbalken. Men brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse om det krävs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Denna möjlighet i lagstiftningen tycks användas slentrianmässigt.

Lagstiftningen bör därför ses över och skärpas till förmån för bevarande av jordbruksmark. Länsstyrelsen bör också ges större möjligheter att ingripa mot kommunala planer som strider mot miljöbalken.

Men det räcker inte. Större incitament för att bedriva jordbruk på den mark vi menar ska bevaras, behövs också. Det måste bli enklare att driva jordbruk och intressant för unga personer att ta över eller starta jordbruk. Tillräckligt med attraktiv utbildning inom branschen är av vikt, likaså avbytartjänstmöjligheter, möjligheter att köpa, arrendera mark eller samverka inom jordbruk. Det är viktigt att även stärka jordbrukets konkurrensförmåga.

Ytterligare behov är att annan mark än jordbruksmark måste kunna bebyggas i högre grad. Vi har länge förordat ett reformerat strandskydd och en större översyn av reglerna för riksintresseområden.

Det kan få mycket allvarliga konsekvenser om den vänsterpolitiskt korrekta bostadsexploateringslinjen får fortgå i kommuner där jordbruksmark byggs bort. Behoven av mat minskar inte utan ökar, samtidigt som kriser kan innebära att matimport inte alltid är möjligt till Sverige.

Det är hög tid att se över regelverket för byggnation på jordbruksmark, stärka incitamenten för jordbrukare ytterligare och se över de många skydd som konkurrerar med skydd av aktivt brukad jordbruksmark.