Malin Eborn

Katastrofresultatet efter torkan 2018 gjorde att Emil Hjalmarsson tappade gnistan att driva växtodlingsföretaget. Nu avvecklar han det sista men är samtidigt mycket nöjd med att ha fått förverkliga sin andra dröm att bli produktchef för potatismaskiner.

Det är en nöjd och optimistisk Emil Hjalmarsson som tar emot ATL på sitt kontor på Östra Sönnarslövs Traktorservice, Swedish Agro, utanför Kristianstad.

– Bara för att man börjar som lantbrukare behöver man inte känna att det är ett misslyckande att sluta, men ibland känns det som om folk nästan ser det som om jag varit med om en olycka, säger han och ler.

Sedan våren 2019 är han produktansvarig för potatismaskiner på Swedish Agro Machinery.

– Jag är jättetacksam för detta jobb, glada kollegor, ett fantastiskt och inspirerande jobb i ett företag som är på gång uppåt och satsar, säger han.

Samtidigt har han precis tröskat spannmål och håller på att höstså och höstplöja för sista gången innan han lämnar ifrån sig arrendet utanför Ängelholm. Under hösten ska maskinerna säljas.

– Kanske känner jag lite vemod, men lika mycket glädje också. Framför allt är känslan av lättnad stor för att jag inte längre har den ekonomiska pressen på mig, säger han.

När spannmålspriserna stiger uppstår lätt en debatt om att höja arrendepriserna. Men det är viktigt att arrendatorer tillåts tjäna pengar de goda åren så att de går att bygga upp en buffert till de riktigt dåliga åren som exempelvis 2018, menar Emil Hjalmarsson.

Han är inte uppvuxen på en gård, men efter avklarad lantmästarutbildning fick han 2010 erbjudande om att arrendera en gård utanför Ängelholm i Skåne. Efter några försök fick han även en bank med sig på upplägget. Men utan en egen fastighet som säkerhet fick han betala högre räntor på lånen. Mellan 2012 och 2015 hade han som mest mark och var då uppe i över 300 hektar. Sedan förlorade han ett stort arrende.

– Gården såldes till en etablerad lantbrukare som hade ekonomiska muskler. Då känner man sig liten, säger han.

Att hitta nya arrenden till en prisnivå som gav lönsamhet visade sig sedan bli svårt i området. Under alla år som lantbrukare har han <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arrendet-tvingar-honom-till-pistjobb/">jobbat mycket och haft många extrauppdrag åt bland annat entreprenörföretag</a> och andra lantbruksföretag.

– Jag är väldigt tacksam för att så många lantbrukare trott på mig och anlitat mig, säger han.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arrendet-tvingar-honom-till-pistjobb/">Arrendet tvingar honom till pistjobb</a>

Men sett i efterhand är det få år som inkomsterna kommit från lantbruket. Sidoverksamheterna har i stället fått försörja lantbruket och det har varit svårt att bygga upp en buffert.

– Ett bra år handlade det om att komma ikapp med maskiner och få allt att fungera, säger han.

Men droppen blev 2018 när skördarna decimerades av torka, vilket resulterade i runt 1 miljon kronor i inkomstbortfall. Liksom många andra kämpade han då med spannmålskontrakt som inte kunde uppfyllas. Under våren 2018 började han jobba med att transportera och köra demomaskiner för Swedish Agro, vilket blev en ekonomisk räddning det tuffa året.

Jobbet ledde också fram till att han ett år senare fick sin nuvarande tjänst som produktchef.

Först var tanken att fortsätta med växtodlingen i mindre skala. Men i vintras bestämde han sig för att avveckla det helt, eftersom det tog för mycket tid i förhållande till vad det gav.

I sin roll som produktchef på Swedish Agro har Emil Hjalmarsson stor nytta av att ha drivit ett växtodlingsföretag själv. ”Det är tuffa tider och jag känner en ödmjukhet inför de stora pengar lantbrukare lägger när de köper något. Det blir lätt bara siffror, men det måste ge tillbaka något, investeringen måste bli rätt”, säger han.

Under sin tid som lantbrukare har han tagit beslut som i efterhand visade sig vara felaktiga, berättar han. Men att han bollat alla idéer med sitt gårdsråd känns bra, eftersom det visar hur svårt det är att pricka rätt trots bra kompetens. En tanke är att han skulle ha försökt göra något lite mer annorlunda.

– Om man odlar på samma vis och tar samma skördar som andra, men måste tjäna mer pengar, blir det svårt, säger han.

Lantbrukare med tillgång till större säkerheter har en konkurrensfördel och möjlighet att ta större risker, men ibland tar företagare i branschen lite för stora risker tillägger han. Emil Hjalmarsson sitter sedan flera år tillbaka med i LRF:s arrenderåd och är kritisk till att arrendepriserna i många fall är för höga i förhållande till vad lönsamheten i växtodlingen medger.

Men även om han själv inte hittade något sätt att komma vidare i sin verksamhet är han i grunden mycket optimistisk när det gäller svenskt lantbruk, särskilt nu när konsumenterna efterfrågar alltmer svenskt. Han pekar på att det utvecklas nya spännande ägarkoncept och ägarkonstellationer och ser att många lantbrukare hittar effektiva sätt att samarbeta. Själv stänger han inte dörren för att ge sig in i växtodlingen igen i framtiden, men just nu är han fullt nöjd med sin tjänst.

Han tycker också det är viktigt att sätta ner foten och visa när det inte går längre. Förhoppningen med att berätta om sin erfarenhet, säger han, är att fler ska tänka till när det gäller de höga arrendenivåerna.

– Kan jag göra skillnad så att yngre kollegor kan komma igång och tjäna bättre pengar så gör jag gärna det. Då har jag lyckats och känner mig nöjd och glad för det.

Som nyutexaminerad lantmästare fick Emil Hjalmarsson chans att ta över ett stort arrende. När han nu avvecklar verksamheten efter tio år känner han framför allt lättnad.

Vill att fler ska tänka till vad gäller höga arrendenivåer.

large_09651fa2-ee64-4268-961d-3da629450749.jpg

medium_09651fa2-ee64-4268-961d-3da629450749.jpg

small_09651fa2-ee64-4268-961d-3da629450749.jpg

thumbnail_09651fa2-ee64-4268-961d-3da629450749.jpg

Han avvecklar arrendet efter bristande lönsamhet

Växtodling

large_79d7337e-a68c-4177-abec-936132ca6af2.jpg

medium_79d7337e-a68c-4177-abec-936132ca6af2.jpg

small_79d7337e-a68c-4177-abec-936132ca6af2.jpg

thumbnail_79d7337e-a68c-4177-abec-936132ca6af2.jpg

Efter tio år lägger Emil Hjalmarsson ner växtodlingsföretaget – nu vill han att fler ska tänka till vad gäller höga arrendenivåer.