Det som i början av året såg ut som en trygg seger för de som vill stanna kvar i unionen ser nu snarare ut som en slantsingling. Omröstningen kan sluta hur som helst.
Brexit krona eller klave?
I dag går britterna till valurnan för att avgöra om Storbritannien ska lämna eller vara kvar i EU. Lämna-sidan har under kampanjen stadigt flyttat fram sina positioner.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Till stor del har kampanjen kommit att handla om invandring och kontroll över den egna gränsen. De mer jordnära frågorna kring jordbruket är viktiga men de är inte avgörande för väljarna.
Lantbrukarna själva är kluvna i frågan, med en stor del osäkra väljare. En knapp vecka innan omröstningen ansåg en liten majoritet om 38 procent att Storbritannien skulle stanna i EU. 34 procent skulle rösta nej och hela 28 procent hade inte bestämt sig.
Alla som har haft erfarenhet av EU:s jordbruksbyråkrati har en tendens att vara mindre entusiastiska över EU. I utbyte mot märkliga regler om förgröning och skiftesredovisning har dock lantbrukarna inom unionen full tillgång till marknaden i världens andra största ekonomi.
Om Storbritannien röstar ut sig själva i dag så inleds en besvärlig process om formerna för ett utträde. Vi kan vara säkra på att det finns starka krafter inom EU-kommissionen och i tungviktarländerna Tyskland och Frankrike som skulle vilja sätta britterna på plats om de lämnar unionen.
Det är inte alls så givet att britterna får något frihandelsavtal med EU som ger tillgång till marknaden, som Brexit-anhängarna hävdar.
Storbritanniens största marknad för jordbruksprodukter är EU. Över 60 procent av exporten går till länder som efter ett utträde kan komma att begränsa den handeln med tullar.
Å andra sidan kan det inhemska jordbruket gynnas av dyrare import på grund av tullar och ett svagare brittiskt pund. 40 procent av livsmedlen importeras till Storbritannien.
Brittiska jordbruksdepartementet räknar med en prishöjning på importerad mat med elva procent.
På kort sikt kanske det skulle gynna jordbruket men på lång sikt är det trots allt ändå mer troligt att det blir svårare för Storbritannien med 65 miljoner innevånare att förhandla fram bra handelsavtal med de stora spelarna som USA, EU och Kina. Så i det långa loppet gynnas sannolikt jordbruket av ett fortsatt EU-medlemskap.
Till stor del är den brittiska kritiken mot EU befogad. Utvecklingen mot en europeisk superstat är fel väg att gå. Medlemsländerna ska inte styras från Bryssel.
Oavsett om britterna lämnar eller stannar kvar i unionen kommer omröstningen följas av en debatt om vad EU ska vara och hur mycket Bryssel ska styra. För svensk del får vi hoppas att Storbritannien stannar kvar i unionen och hjälper oss att avbyråkratisera jordbrukspolitiken och begränsa EU:s inflytande.