facebooktwittermail d

Katarina Wolf: ”Mitt brev till landsbygdsministern”

Du får inte tro att vi alltid kommer att finnas kvar och sätta maten på ditt bord – så länge en politiker nämner oss i förbifarten eller presenterar kortsiktiga krisstöd. Det skriver Katarina Wolf i en krönika.

Peter Kullgren.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). FOTO: CHRISTINE OLSSON/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Hej Peter Kullgren!

Jag vill härmed framföra mina varmaste gratulationer till innehavandet av Sveriges viktigaste ministerpost. Personligen hade jag önskat att dina ansvarsområden var något snävare och övervägande inriktade på frågor rörande vår näring, men jag har förbiseende, man kan inte få allt här i världen.

Du kliver fram som politisk företrädare för vår bransch i en turbulent tid. Den är naturligtvis turbulent, inte bara för jord- och skogsbrukare, utan för hela samhället och omvärlden, men jag tänker sticka fram hakan och mena att turbulensen bör anses extra oroväckande när den påverkar något så grundläggande som svensk livsmedelsproduktion.

Detta vet du med all säkerhet redan, du har trots allt sagt att du brinner för svenskt lantbruk, och nu ser jag fram emot vilka konkreta reformer och förslag du kan presentera för det så kallade hjärtlandet. Du är färsk på posten, men jag måste uppmana dig att ivra, det finns nämligen många utmaningar som inte kan vänta.

När du alldeles nyligen, tillsammans med den ännu oprövade regeringen, presenterade Tidöavtalet, satte jag mig förväntansfullt vid datorn för att inspektera det cirka 60 sidor långa dokumentet. Redan vid innehållsförteckningen blev jag besviken. Av alla direktiv som radades upp saknades ett om livsmedelsförsörjningen, resten av texten erbjöd heller inget av verklig substans.

Kalla mig naiv, Peter, men efter en valrörelse där du och ditt parti starkt har profilerat sig som ett lag för landsbygd och lantbruk känner jag mig sviken.

Jag är själv ung och precis som du färsk, men på posten lantbrukare. Det finns många saker att oroa sig för. Ändå är jag hoppfull, mer hoppfull än jag kanske borde vara.

Jag är hoppfull för att jag tror på det jag gör, för att det är viktigt och för att det är nödvändigt. Vi är ett plikttroget släkte, vi lantbrukare, men du får inte ta vår lojalitet till yrket för given. Du får inte tro att vi alltid kommer att finnas kvar, sätta maten på ditt bord, så länge en politiker nämner oss i förbifarten eller presenterar kortsiktiga krisstöd. Faktum är, Peter, att snart finns vi inte kvar.

Vi är kanske ett plikttroget släkte, men vi är också ett gammalt sådant, och jag saknar den alarmism som frågan om nästa generations lantbrukare förtjänar. En av dina föregångare lovade en utredning kring frågan om ägarskiften, ett löfte jag hoppas att du nu kan infria.

Hela branschen står redo och är överens - nu saknas bara politikens och ditt engagemang.
Måhända att du har många frågor att behandla på ditt bord, många områden att ta ansvar för, många människor att vara minister åt, men nu vill jag att du, för en gångs skull, ska vara vår minister.

Med vänlig, förväntansfull hälsning,

Katarina Wolf

Katarina Wolf är mjölkproducent

Läs också:

Inga besked om extra miljarden från landsbygdsministern

”Landsbygdsfrågorna får tyngste statssekreteraren”

”Nya regeringen ett jordbrukspolitiskt svek”