facebooktwittermail

Branschen varnar för ökning av stinksot

I betydligt fler fall än vanligt har lantbrukare stoppats från att leverera spannmål till handeln på grund av stinksot. Frökontrollen rapporterar också att en oroväckande stor andel av det egna utsädet kan vara smittat.

Stinksot.
Stinksot. FOTO: VÄXTSKYDDSCENTRALEN

I mitten på augusti gick Jordbruksverket ut med information om flera misstänkta angrepp av stinksot på höstvete, som ATL då skrev om. Även inom spannmålshandeln har man sett denna ökning i år.

– Det brukar alltid vara något fall av stinksot och ibland dvärgstinksot varje år men i år ser vi betydligt fler fall, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen.

Stinksot.
Stinksot. FOTO: VÄXTSKYDDSCENTRALEN

Ekonomiskt smäll

Fallen har upptäckts när spannmål lämnats till Lantmännens spannmålsmottagningar runt om i landet. Exempelvis har det förekommit fall i Skåne, Södermanland, Östergötland, Mälardalen och på Gotland. Grundkriteriet för att lämna spannmål är att varan ska vara sund och frisk vilket inbegriper att den ska vara fri från stinksot. I dessa fall har personal på spannmålsmottagningarna upptäckt stinksot vilket gör att lantbrukaren inte fått leverera varan. I värsta fall kan spannmålen bara användas till bränsle i sådana fall vilket innebär ett stort ekonomiskt tapp.

– Det är en tråkig utveckling eftersom det finns en ganska enkel lösning som heter friskt utsäde, säger Johannes Åkerblom.

Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen, berättar att fall där lantbrukare inte tillåtits leverera spannmål på grund av upptäckt av stinksot förekommit i många områden i år exempelvis i Skåne, Södermanland, Östergötland, Mälardalen och på Gotland.
Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen, berättar att fall där lantbrukare inte tillåtits leverera spannmål på grund av upptäckt av stinksot förekommit i många områden i år exempelvis i Skåne, Södermanland, Östergötland, Mälardalen och på Gotland. FOTO: FREDRIK THUNBERG

Stinksot sprids framför allt med utsäde. Därför är det viktigt att köpa certifierat utsäde eller skicka det egna utsädet på analys och beta utsädet om smitta upptäcks. På Frökontrollen i Örebro har man inför höstsådden hitintills analyserat 125 utsädesprover från lantbrukare när det gäller förekomst av stinksot. I fyrtio procent av proverna påvisades sporer.

– Det är oroväckande att det finns stinksot i en så stor andel som lantbrukare har planerat att använda som utsäde, säger Matilda Lönnemark, vd på Frökontrollen i Mellansverige.

Frökontrollens analyser av eget utsäde visar att det skett en stor ökning av stinksot 2019 och 2020 jämfört med tidigare år. Matilda Lönnemark, vd Frökontrollen Örebro, tycker att det är en oroväckande hög andel i år.
Frökontrollens analyser av eget utsäde visar att det skett en stor ökning av stinksot 2019 och 2020 jämfört med tidigare år. Matilda Lönnemark, vd Frökontrollen Örebro, tycker att det är en oroväckande hög andel i år. FOTO: OSKAR SCHÖNNING

Kan trycka tillbaka smitta

Det är ännu tidigt på säsongen och om några veckor kommer det att finnas ett större underlag att analysera och dra slutsatser från. Men även förra året låg motsvarande andel högt, i 48 procent av utsädesproverna från lantbrukarna hittades stinksot, berättar hon. Detta kan jämföras med 15 procent 2018. Vad den stora ökningen de två senaste åren beror på är inte klarlagt.

– Men genom att alltid se till att ha ett rent utsäde så kommer odlare kunna trycka tillbaka det här i Sverige, säger hon.

Som konventionell odlare finns det flera kemiska betningsmedel att välja på om stinksot upptäcks i utsädet. I ekologisk odling där kemisk betning inte är tillåtet ska man inte använda eget utsäde när stinksot påvisats. Det är också viktigt att se till så att inte spillsäd sprider smittan vidare till nästa gröda. Stinksot smittar oftast genom sporer som följer med utsäde medan marksmitta är vanligast när det gäller dvärgstinksot. Men även stinksot kan spridas och infektera via sporer i marken. Sporerna överlever också djurens matsmältning och kan spridas via gödsel. Det finns flera höstvetesorter som är toleranta mot sjukdomarna.