Jesper Stärn

Olof Peronius

Bensinpump diesel bensinmack HVO biodiesel bränsle Cirkle K.
 Bilden tillhör Fredrik Stork och LRF Media

1683538588087.jpeg

Regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten från 30,5 till 6 procent för att pressa ner dieselpriset med över fem kronor från nästa år möts av blandade reaktioner från skogs- och lantbruksnäringen. Höga bränslepriser har varit en stor kostnad för branschen, men samtidigt slår förslaget undan benen för många som investerat i egen bränsleproduktion.

<h2>Viktigt att inte kompensera med avverkningsbegränsningar</h2>Lantbrukarnas Riksförbund anser att det nu är avgörande att förslaget inte kompenseras genom att införa någon form av avverkningsbegränsning för skogsbrukare för att Sverige ska nå sitt klimatmål. Förbundet är också måna om att förslaget inte ska begränsa investeringar i biodrivmedel, samtidigt som det är väldigt positivt för branschen med mer konkurrenskraftiga priser på drivmedel.”En halverad reduktionsplikt från dagens nivå för diesel, under en begränsad period, är förenlig med nationella mål om stärkt livsmedelsproduktion och ett fortsatt aktivt skogsbruk”, skriver Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande i en skriftlig kommentar till ATL.

<h2>Bra ur konkurrenssynpunkt</h2>För Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna, var beskedet om sänkta nivåer relativt väntat.– Det är väl klart att vi borde ha samma reduktionsplikt i Sverige som i Europa – varför ska vi ha högre? Jag tycker vi ska ha samma procentsats som övriga Europa, det är väl bra ur konkurrenssynpunkt.Han hoppas precis som Palle Borgström att sänkningen av nivåerna för reduktionsplikten inte ska kompenseras med minskad avverkning, där skog får stå kvar för att tjäna som kolsänka.– Det tycker jag inte om, jag tror inte på det på lång sikt. Skogen producerar mindre kol när den växer och är i produktion, inte när den står still och ruttnar.Kolbjörn Kindströmer är kritisk till att Sverige, som på 90-talet bytte ut oljepannor för att i stället elda flis och annat biobränsle, ska behöva slita för att uppnå hårt satta miljömål, när länder i Europa fortfarande har el som i hög utsträckning kommer från fossila källor.–&nbsp;Vi har en nästan fossilfri elproduktion i Sverige. Men det får vi inte tillgodoräkna oss, antagligen för att man har satt startdatumet för miljömålen efter det. Då har vi bara fordonsflottan att jobba med och därför har man höjt reduktionsplikten, säger Kolbjörn Kindströmer.– Vi utgår från ett läge som egentligen är för högt för oss – vi är redan hemma! &nbsp;&nbsp;

<h2>Måste införa kraftiga stöd till elektrifiering av fordon</h2>Branschföreningen Transportföretagen är positivt inställda till en förändring av reduktionsplikten och har länge efterfrågat en broms till de kraftiga ökningarna, men anser att regeringen går för långt i sitt förslag. En sänkning av inblandning till runt 18–19 procent hade varit betydligt mer förenligt med vad som krävs för att Sverige ska klara sina åtaganden gentemot EU. &nbsp;”Beräkningarna visar att regeringen kunde ha återgått till de nivåer som gällde när reduktionsplikten infördes och att en framtida utvecklingen mer tar hänsyn till verkliga förutsättningarna för exempelvis utbudet av biobränsle”, säger Marcus Dahlsten, vd för Transportföretagen, enligt ett pressmeddelande.Med så låg inblandning av biodrivmedel måste i stället regeringen införa kraftiga stöd att skynda på elektrifieringen av fordonsflottan. Transportföretagen efterlyser därför inköpsstöd för elektriska tunga och lätta lastbilar samt laddinfrastruktur. &nbsp;

<h2>Hur ska Sverige nå miljömålen?</h2>För tre veckor sedan lämnade Naturvårdsverket scenarianalyser till regeringen för hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen till 2030 respektive 2040. Stefan Nyström som är avdelningschef på verkets klimatavdelning framhåller att Naturvårdsverket ännu inte hunnit räkna på hur en sänkning till just 6 procents inblandning under återstoden av mandatperioden påverkar målen.– Men det är ju uppenbart att när man sänker reduktionsplikten så här mycket och håller i under några år så kommer det bli mycket svårare för Sverige att nå målen till 2030, säger Stefan Nyström.EU har tre ben när det kommer till utsläppsminskning: utsläppshandeln, markanvändningsektorn eller Lulucf-sektorn och resten av utsläppen, som brukar kallas övrigsektorn.– Om man inte klarar av att nå sina mål i övrigsektorn där transporterna ingår för att man sänker reduktionsskikten – då innebär det att man till exempel kan försöka överprestera i inbindningen av kol i stället, i Lulucf-sektorn.Det är här en minskad avverkningstakt i skogen skulle kunna vara aktuell.– Men det tror vi är en svår väg för Sverige att välja. Därför att vi har fått ett åtagande i Lulucf från EU som innebär att vi ska öka kolinlagringen om allt annat är lika med 4 miljoner ton. Baserat på utsläppen 2016-2018.– Och redan det är ett ganska tufft beting eftersom, vi har varit, om man får säga så, bortskämda med att vi både har lagrat in mer kol och tagit ut ökande virke under lång tid. Men redan nu har siffrorna vänt i fel riktning, det vill säga att vi minskar snarare kolinlagringen något. Det handlar om hög avverkningsnivå i Götaland, torra somrar och angrepp av barkborrar.– Så den här vägen tror vi kanske inte är riktigt öppen och då återstår att se om man kan nå målen genom att handla överskott av andra länder inom EU som är överpresterande.Något som i så fall troligen blir från länder som fått lägre beting från EU på grund av att de har lågt BNP per capita. Länder som Rumänien, Bulgarien och Ungern. Om Sverige tvingas köpa utsläppsrätter av något av dessa länder kommer det i så fall att röra sig om miljardbelopp av skattebetalarnas pengar, menar Stefan Nyström.– Det kommer sannolikt att röra sig om miljoner ton. Och ett ton i utsläppshandeln i dag, bara som en indikation på prisnivå, det kostar ungefär 1000 kronor, 100 euro. Och det innebär att varje miljon ton kostar en miljard.Att nå målen med att elektrifiera fordonsflottan är heller inte realistiskt, enligt Stefan Nyström.– Vi har ju 5,1 miljoner bilar som rullar på vägen i Sverige, plus en del arbetsfordon. Och 4,5 miljoner av de här bilarna de kan bara köras på diesel och bensin. De går inte att elektrifiera. Det innebär att om man vill minska utsläppen från dem så handlar det antingen om att inte köra dem – och det tänker jag inte är ett alternativ politiskt. Det andra alternativet är att blanda i biobränsle i tanken.<h2>Risk för dieselbrist&nbsp;</h2>För Preem, som har investerar tungt in en omställning till en högre andel förnybara drivmedel i diesel vid sitt raffinaderi i Lysekil, tycker att förslaget är tråkigt eftersom det innebär en återgång till mer fossila bränslen och högre utsläpp, enligt presschefen Dani Backteg. De tvära politiska kasten innebär också en utmaning för försörjningen när hela branschen redan har anpassat sig efter de tidigare spelreglerna. &nbsp;– Det finns en uppenbar risk att vi inte kan trygga försörjningen i Sverige. Det kan till och med uppstå en bristsituation givet det här beskedet, säger Dani Backteg.Det gäller framför allt försörjningen av så kallad vinterdiesel som är anpassad till det kalla klimatet i Norden och inte tillverkas någon annanstans i Europa. Renodlade fossila raffinaderier i Finland och Norge har redan lagt ner för att anpassa sig till efterfrågan på högre inblandning. Att ställa om raffinaderiet i Lysekil går heller inte att genomföra i en handvändning och kräver också att större leveranser av råolja behöver säkras.

<h3>Läs även:&nbsp;</h3><a href="https://www.atl.nu/reduktionsplikten-sanks-vid-arsskiftet">Klart –&nbsp;reduktionsplikten sänks vid årsskiftet</a><a href="https://www.atl.nu/reduktionsplikten-framfor-allt">Reduktionsplikten framför allt</a><a href="https://www.atl.nu/regeringen-vacklar-om-krav-pa-sankt-reduktionsplikt">Regeringen vacklar om krav på sänkt reduktionsplikt</a>

Många branscher är positiva till en justering av reduktionsplikten, men ställer sig samtidigt frågan om inte regeringen går lite för långt. Preem varnar dock för att en brist på diesel kan uppstå.&nbsp;

Många branscher positiva till en justering av reduktionsplikten men undrar om inte regeringen går för långt.