Ulf Aronsson

Deltagare på samrådsmötet i Västra Mark 1:a älgskötselområde.

large_Exkursion 2.JPG

medium_Exkursion 2.JPG

small_Exkursion 2.JPG

thumbnail_Exkursion 2.JPG

Exkursion 2.JPG

Det är stora skillnader inom det 50-åriga bestånd med planterad gran och självföryngrad tall där vi står.

– Där det är hällar och grunt jorddjup ökade volymen med motsvarande 50 kubikmeter per hektar mellan 2006 och 2017. Men bara några hundra meter bort var tillväxten nästan fyra gånger så hög, berättar Kenny Südowsson, ordförande i Västra Marks 1:a älgskötselområde.Vad han vill visa är vikten av ståndortsanpassning. På de sämre delarna av beståndet har tillväxten stannat av rejält och de planterade granarna är i stort sett bortkastade. Med tall på de delarna hade tillväxten varit bättre samtidigt som mängden viltfoder ökat, exempelvis i form av bärris.Vi befinner oss på samrådsmöte för Västra Marks och Horred-Öxnevalla-Istorps älgskötselområden. Före själva mötet är det en exkursion med fokus på ståndortsanpassning, plantskydd och hur det är möjligt att skapa mer viltfoder.

large_Kenny Sudowsson plantskydd.JPG

medium_Kenny Sudowsson plantskydd.JPG

small_Kenny Sudowsson plantskydd.JPG

thumbnail_Kenny Sudowsson plantskydd.JPG

Kenny Sudowsson plantskydd.JPG

<h2>”Det bästa som hänt”</h2>Deltar gör både jägare och markägarrepresentanter, och enligt flera av dem har uppslagen av tall ökat inom älgskötselområdet de senaste åren. En bidragande faktor till det kan vara att vinterstammen av älg skjutits ned från 12-14 älgar per 1 000 hektar till sju, vilket också är länsstyrelsens målsättning.– Nuvarande viltförvaltning är det bästa som hänt, vi har många verktyg, fantastiskt generösa jakttider och kan hantera det mesta själva inom älgskötselområdet, säger Kenny Südowsson.Han jämför med när han själv började jaga älg, 1973, när tilldelningen gick strikt på areal, en felskjuten älg var en rättssak och länsstyrelsen var motvilliga att öka tilldelningen i början på älgboomen.

Planterad granskog med enbart mossa i markskiktet.

large_Planterad gran 2.JPG

medium_Planterad gran 2.JPG

small_Planterad gran 2.JPG

thumbnail_Planterad gran 2.JPG

Planterad gran 2.JPG

För att hela tilldelningen ska bli skjuten använder sig Västra Mark av en hög andel avlysningsjakt.– Då blir älgarna skjutna där de finns, det är stora lokala variationer, och vi får ut så många jägare som möjligt. Vi har många små jaktlag och tilldelningen av vuxna älga räcker inte till alla. Risken är då att de vuxna djuren skjuts och kalvarna blir kvar. Men i vinterstammen vill vi bara ha vuxna djur som kan reproducera sig nästa år och inte kalvar som konkurrera om fodret, säger Kenny Südowsson.&nbsp;– Min inställning är att de flesta försöker göra rätt. Samtidigt som vi skjutit ned älgstammen planteras det allt mer tall, och jag vill påstå att vi kommit en bra bit på väg mot balans mellan tillgång och efterfrågan i vårt älgskötselområde.<h2>Ligger dubbelt så högt</h2>För landet som helhet visar Äbin en annan bild. Betesskadorna ligger dubbelt så högt som målet år efter år. Men skadorna nationellt kan Västra Marks älgskötselområde inte göra så mycket åt, de kan bara arbeta lokalt. Och tittar man på hela älgförvaltningsområde 9 i Västra Götaland, som är den högsta upplösningen i Äbin, så är det klart lägre skador i den mellersta västra delen där Mark Västra ligger.

large_Barris.JPG

medium_Barris.JPG

small_Barris.JPG

thumbnail_Barris.JPG

Barris.JPG

Ett problem är att förvaltningen bara gäller älg, samtidigt som det samlade betestrycket har stor betydelse för skogsskadorna. Rådjuren tar småplantor och bärris, och när det nu börjat komma in dovhjort i Västra Mark så trycker de bort rådjuren från brukad mark till skogen, samtidigt som vildsvinen kan ställa till problem på odlingsmarken.– Jag hade hoppats på ett samlat grepp med flerartsförvaltning när viltförvaltningen gjordes om, fast då hade det behövts fler medarbetare i skötselområdena. Men jag försvarar i allt väsentligt det system vi har nu. Vi har fått ett förtroende av staten, och jag ser stora möjligheter om vi fortsätter prata jägare och markägare emellan, avslutar Kenny Südowsson.

Karta över viltskador på skogen inom älgförvaltningsområde 9, Västra Götaland.

large_Abin.jpg

medium_Abin.jpg

small_Abin.jpg

thumbnail_Abin.jpg

Abin.jpg

LÄS MER:<a href="https://atl.nu/enkat-jagare-och-markagare-borde-ha-mer-att-saga-till-om">Enkät: ”Annat klövvilt är minst lika intressant som älgen”</a><a href="https://www.atl.nu/abin-visar-fortsatt-lika-stora-betesskador">Betesskadorna fortfarande dubbelt så höga som målet</a><a href="https://www.atl.nu/algjakten-fungerar-inte">”Vi behöver kunna skjuta älgarna där de faktiskt finns”</a><a href="https://www.atl.nu/malin-larsson-om-forslaget-om-halverad-algstam">Politiker: ”Markägarens ansvar nå målen”</a><a href="https://www.atl.nu/kronhjortsskador-kan-inga-i-abin">Kronhjortsskador kan ingå i Äbin</a><a href="https://www.atl.nu/forsakring-eller-onodigt-dyrt-delad-bild-om-viltbehandling">Försäkring eller onödigt dyrt – delad bild om vildbehandling</a>

Enligt Äbin är det dåligt ställt med balansen mellan vilt och foder. Men i Västra Marks 1:a älgskötselområde tycker både markägare och jägare att viltförvaltningen fungerar bra.

”Nuvarande viltförvaltning är det bästa som hänt.”

large_1635168844352.jpeg

medium_1635168844352.jpeg

small_1635168844352.jpeg

thumbnail_1635168844352.jpeg

Markägare och jägare eniga – bra balans mellan vilt och foder

Skog

large_1635168771277.jpeg

medium_1635168771277.jpeg

small_1635168771277.jpeg

thumbnail_1635168771277.jpeg

I Västra Marks 1:a älgskötselområde tycker både markägare och jägare att viltförvaltningen fungerar bra.