Så svarar bönderna om Bovaer – forskarna granskar
Fyra av tio danska mjölkbönder har svarat på enkäten om – och i så fall hur det metanreducerande fodertillskottet Bovaer har påverkat deras kor. Nu har ett antal experter och forskare analyserat svaren.
Analysen av svaren ger ökad kunskap om vilka problemen är och hur pass utbredd problematiken verkar vara. Däremot finns ännu inga svar på om Bovaer är orsaken till att hundratals mjölkbönder rapporterat att vissa av deras kor påverkats negativt sedan de började använda fodertillskottet.
Problemen som lantbrukare rapporterat handlar om allt från kor som äter mindre, mjölkar sämre och idisslar kortare tid än normalt till förgiftningssymtom och sjukdomar orsakade av förändringar i ämnesomsättningen och försämrad matsmältning.
Av de 644 mjölkbönder som svarat på enkäten är det en bra bit över 400 som rapporterar problem i sina besättningar. Problem som de menar uppkommit efter att de börjat använda Bovaer. Forskarna har granskat samtliga svar men hittar inga markanta skillnader mellan raser, mjölkningssystem, landsdelar eller mellan låg- och högproducerande besättningar. Alla rapporterar om samma problem.
Problemen som mjölkbönderna beskriver i enkäten kan enligt forskarna därmed inte hänföras till en viss produktion eller driftsform. Tvärtom, problemen är utbredda, generella och kan inte avgränsas till enbart vissa delar av dansk mjölkproduktion.
Besvären upphörde eller minskade
En del mjölkbönder minskade dosen Bovaer eller slutade helt med tillsatsen när de märkte av problem bland korna. Bland de som slutade helt med fodertillsatsen var det en högre andel (75 procent) som rapporterade att kornas problem upphörde jämfört med de som minskade dosen (48 procent).
Även om rapporterna om kor som mår dåligt och blivit sjuka är utbredda och generella kastar forskarna in en brasklapp. Benägenheten att rapportera tror de är högre bland mjölkbönder som upplever problem än bland de som inte gör det. Det är därför inte säkert att de 644 bönder som rapporterat är representativa för alla Danmarks 1 641 konventionella mjölkbesättningar med fler än 50 kor. En annan brasklapp är att rapporterna om försämrad hälsa och kor som mjölkar sämre inte har bekräftats av data i Danmarks motsvarighet till kokontrollen.
Ojämn fördelning?
Flera undersökningar och forskningsstudier pågår. Bland annat väntas inom kort svar på de foderprov som tagits i tio besättningar som rapporterat att de inte upplevt några problem med Bovaer och i tio besättningar som beskrivit att de haft problem.
En teori som forskare framfört är att Bovaer kan ha blandats och fördelats ojämnt i fodret på en del lantbruk och att vissa kor därmed fått i sig mer Bovaer än andra. Det finns inga data som bekräftar teorin.
Politiskt beslut bakom användningen av Bovaer
• I Danmark har politiker beslutat att konventionella mjölkbesättningar måste minska sina metanutsläpp. Beslutet gäller besättningar med fler än 50 kor.
• Metanreduktionen kan uppnås genom att antingen öka mängden fett i fodret eller tillsätta Bovaer under minst 80 dagar.
• De allra flesta har valt att använda Bovaer i 80 dagar, vilket inneburit att de börjat med fodertillsatsen den 1 oktober.
• Kort därpå rapporterade många veterinärer, rådgivare och bönder att allt inte stod rätt till i besättningarna.
• Den 31 oktober startade forskningsföretaget Seges Innovation, på initiativ av branschorganisationen Landbrug & Fødevarer, den enkät som beskrivs i artikeln ovan.