facebooktwittermail

Erik Thyselius: ”Bondeuppror i tyska valet”

Hur röstade de tyska lantbrukarna i förbundsdagsvalet? Det reder Erik Thyselius ut i en utblick. 

Kommer då den tyska jordbrukspolitiken att få ett mer liberalt eller grönt anslag framöver, frågar sig Erik Thyselius. FOTO: PRIVAT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Utblick är ledarsidans vinjett för skrivna utblickar. Här skriver gästande eller fasta skribenter från nära och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen.

De tyska kristdemokraternas katastrofval i slutet av september återspeglas även i det sviktande stödet bland jordbrukarna: endast 45 procent valde att lägga sin röst på CDU eller bayerska CSU (tillsammans kända som ”Die Union”).

”Endast?” Ja, endast.

2017 (som vid den tidpunkten var det sämsta valresultatet för unionen sedan 1949) säkrade CDU/CSU 61 procent av jordbrukarnas röster. I valet 2013 fick CDU/CSU hela 71 procent. Det här är traditionellt en av kristdemokraternas starkaste kärngrupper, vilket beskrivs i en tidigare Utblick i ATL (3/9) med rubriken ”Ett tyskt bondeuppror i vardande?”.

Att ett av de största tappen skedde vänsterut till socialdemokratiska SPD är därför en extra nesa för CDU/CSU: 12 procent av Tysklands jordbrukare lade sin röst på kanslerkandidat Olaf Scholz. Det låter inte som mycket men är mer än en fördubbling jämfört med 2017 (5 procent).

Inför valet var SPD dessutom överlägset minst populärt bland jordbrukare med endast 1 procent i opinionsmätningarna. Det går alltså att se en tydlig ”Scholz” effekt även inom denna grupp, som alltså röstade för en kandidat vars parti (SPD) i regeringsställning drivit på för en illa omtyckt jordbrukspolitik. Ett underbetyg, minst sagt, för CDU-ordföranden Armin Laschet.

Störst ökning hade den diffusa kategorin ”Övriga”, det vill säga partier som inte är representerade i förbundsdagen (från 4 procent 2017 till 13 procent 2021). Här ingår alltifrån libertarianer till syndikalister.

En inte alltför vågad gissning är dock att högerpartiet Freie Wähler, som bland annat kämpar mot centralisering och vad man anser vara politisk klåfingrighet, lockat många besvikna CDU/ CSU-jordbrukare. Intressant, kanske, är att högerradikala AfD (8 procent), liberala FDP (14 procent) och Die Grünen (5 procent) står helt stilla. Vänsterradikala Die Linke backar och får endast 3 procent. Den som letar efter den beryktade ”vänstervågen” bland tyska jordbrukare går således bet.

Att Die Grünen och FDP kommer att ingå i nästa förbundsregering är, så gott som, garanterat. Endera i en ”trafikljuskoalition” (SPD, Die Grünen och FDP) eller, mindre sannolikt, en ”Jamaicakoalition” (CDU, Die Grünen och FDP).

Kommer då den tyska jordbrukspolitiken att få ett mer liberalt eller grönt anslag framöver?

FDPs partiledare Christian Lindners målmedvetna sikte på finansministerposten indikerar att jordbruks och landsbygdsfrågorna riskerar att falla bort i de stundande koalitionsförhandlingarna. Vågar man därför chansa på en grön jordbruksminister i nästa regering?


Erik Thyselius

Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TV:s Panelen. Han skriver och kommenterar återkommande om tysk och europeisk politik.