facebooktwittermail

LRF-rapport: Bonden får uselt betalt

Bara 9 procent av värdet på alla livsmedel som köps i svenska matbutiker går till Sveriges bönder, visar rapporten Matkronan från LRF.

FOTO: MOSTPHOTOS, MONTAGE

ATL har tidigare berättat att livsmedelsföretagen höjt sina försäljningspriser till följd av ökade råvarukostnader, mycket mer än vad handeln höjt sina matpriser ut mot kund. Matköparna kommer alltså billigt undan.

Nu visar LRF:s färska rapport Matkronan, som gjordes senast 2015, att de svenska bönderna är de stora förlorarna i livsmedelskedjan.

Stor andel till handeln

Bara i genomsnitt 9 procent av köpesumman går till bonden när svensken handlar i matbutiken. Handeln tar däremot näst störst del av ”matkronan”. Hela 32 procent av köpvärdet går till handlare och grossister. Samtidigt har handelns andel i stort sett stått still sedan 1996 då matmomsen sänktes. Det handlar om andelsökningar med ett par procentenheter.

Allra största del av kakan, 37, tar dock importörerna, alltså bönder och livsmedelsföretag utomlands som exporterar mat till Sverige. 11 procent av ”matkronan” går till den svenska livsmedelsindustrin. Lika mycket försvinner med momsen.

Halvering på 20 år

För 20 år sedan såg det helt annorlunda ut. Då fick den svenska bonden nästan dubbelt så stor andel av pengarna, enligt LRF. Främsta orsaken till den dramatiska minskningen är att svenskarna köper allt mer importerad mat. Importens andel av ”matkronan” har fördubblats, under samma period. Det handlar om en andelsökning på 102 procent sedan 1995.

Det är inte sällan livsmedel som redan produceras i Sverige, såsom fläsk och hårdost. Men de importerade alternativen lockar ofta till köp, då de generellt är billigare.

Mest betalt för nöt

Den kraftiga importökningen har också medfört att livsmedelsföretagens marginaler krympt. Deras andel av ”matkronan” har därför minskat nästan lika mycket som bonden. I dag är närmare hälften av livsmedelsindustrins råvaror importerade, jämfört med för 20 år sedan då de utgjorde en tredjedel av förädlingsledet produktion.

Mest betalt får bonden för nötkött. I det fallet hamnar 40 procent av försäljningsvärdet hos bonden, följt av 25 procent för griskött och 14 procent för kyckling. Däremot får bonden bara 9 procent av försäljningsvärdet för bröd.