”Bland bomull och aprikoser i Tadzjikistan”

I de norra utlöparna av Pamir – ”världens tak” - ligger ett litet fattigt land: Tadzjikistan.

Förutom vattenkraft har landet inga större naturresurser. En energikrävande aluminiumfabrik är viktig för ekonomin. Men än viktigare är de pengar som kommer från det stora antal tadzjiker som arbetar utomlands, främst i Ryssland.

Landet buntas oftast ihop med de andra centralasiatiska länderna norr därom men kulturellt har de närmare till grannen på andra sidan gränsfloden Amu Darya: Afghanistan. Farsi (persiska) är ett gemensamt språk.

Befolkningen växer fort, mer än 2 procent per år. Till skillnad från tidigare, under den sovjetiska perioden, så är man nu till stor del aktiva muslimer. Mitt besök nyligen ägde rum under Ramadan och en majoritet av mina lokala kollegor fastade på dagtid så jag fick äta min lunch i ensamhet.

Jordbruket är beroende av bevattning. Även om det är grönt under våren och man kan njuta av vildtulpaner uppe i bergen så blir det snart hett och torrt.

Som i flera andra länder i regionen är jordbruksmarken fortfarande ägd av staten och bönderna har bara en tidsbegränsad rätt att använda den. Efter sammanbrottet av Sovjetunionen och ett inbördeskrig på 1990-talet fortsatte i många delar ett kollektivt jordbruk men med tiden delades kolchoser och sovchoser upp i mindre enheter.

Familjerna med brukningsrätt kan inte sälja sin mark så man kan inte förvänta sig en konsolidering och ökade gårdsarealer. Kollektiva jordbruk där bönderna samarbetar finns till viss del fortfarande kvar.

Min resa till Tadzjikistan och Fergana-dalen föranleddes av ett planerat samarbete med Uzbekistan i floden Syr Darya. Med schweizisk finansiering planeras en gemensam övervakning av vattenmängderna som man använder för bevattning. Man har kommit överens om hur vattnet ska fördelas men man behöver också se till att avtalen hålls.

Fergana-dalen är en viktig jordbruksregion som omfattar delar av Tadzjikistan, Uzbekistan och Kirgizistan. Bomullsodlingen är mycket viktig men är också den gröda som behöver mest vatten.

Det pågår ett intensivt arbete inom nationella program och internationella projekt med att öka effektiviteten av vattenanvändningen. Infrastrukturen som används för bevattning är i dåligt skick så mycket av vattnet försvinner genom infiltration och avrinning långt innan fälten. Här behövs stora investeringar.

En drivkraft för bönderna att spara vatten är att man kan sälja sin bomull lite dyrare om man använder en vatteneffektiv teknologi. En internationell organisation: ”Better cotton initiative” förmedlar kontakter till stora globala bomullsanvändare för att förmedla mera uthålligt producerad bomull.

För bönderna kan bomull vara en lönsam produkt men världsmarknadspriset varierar mycket. Ett år kan förtjänsten vara 1000 USD per hektar, ett annat år hälften.

Förutsättningarna i landet att odla och exportera andra värdefulla produkter som frukt och grönsaker är goda och det finns enorma marknader i närliggande Kina och Ryssland. Men brist på samarbete mellan de små gårdarna, och lagring och transport som stora flaskhalsar är avgörande hinder.

Men aprikoser är redan nu en viktig produkt som odlas i stor skala - och med mindre vattenåtgång - för att torkas efter skörd. När man åker bil på landsbygden kör man igenom stora skogar av aprikosträd.

Tyvärr är det politiskt mycket svårt att införa den avgörande mekanismen för att spara vatten i jordbruket: ökade avgifter för bevattning. En sak är att det är svårt att mäta vattenanvändningen på en enskild gård, men det är framförallt politiskt svårt att öka kostnaderna för redan fattiga bönder.

Tadzjikistan står inför stora utmaningar inte bara när det gäller jordbruk och vattenförsörjning.

Hur ska den hastigt ökande befolkningen kunna få arbete i sitt hemland? Kommer kvinnorna att kunna få en annan roll än att ta hand om de stora barnaskarorna?

I de mer än tio män starka delegationerna från de två länderna fanns inte en enda kvinna. Presidenten talade om familjeplanering för ett antal år sen, men har slutat med det.

Hur gick det nu med vattenförhandlingarna mellan tadzjiker och uzbeker? Jo vi gjorde vissa framsteg. Inget slutligt beslut men man ser fördelen med samarbete på båda sidor. Ett utkast till avtal diskuteras nu av parterna.