Ulf Aronsson

1685697921879.jpeg

Kiplingebergs gods i Bälinge, strax norr om Uppsala, har drygt 100 tak att ta hand om. Efter att ha haft ett ganska splittrat system för uppvärmning av både den stora herrgården, ekonomibyggnaderna och de 20 hyresbostäderna bestämde sig ägarna, Jakob och Liza von Engeström, för att satsa på en ny lösning.

– Den nya panncentralen med kulvertar och fjärrvärmenät ersätter en blandad kompott av olja till spannmålstorkarna och olja, el och värmepumpar i de olika byggnaderna, totalt cirka 2 500 kvadratmeter, berättar Jakob von Engeström.&nbsp;Sammanlagt gick hela kalaset på 11 miljoner kronor. Men då nöjde de sig inte med en panna utan installerade två på en gång. Dels en vanlig flispanna från ETA på 500 kilowatt, dels en biokolpanna på 220 kilowatt från Biomacon.– Biokolpannan producerar både värme och biokol genom pyrolys, där flisen hettas upp utan tillförsel av syre. Tanken är att köra den så mycket som möjligt, men vi behöver flispannan som backup. Biokolpannan fungerar bäst med jämn last.Det innebär att biokolpannan får stå nu under sommaren när behovet av värme är lågt. Men senaste halvåret har den levererat 430 megawattimmar värme och 155 kubikmeter biokol. Till det har det gått åt 1 200 kubikmeter flis, stjälpt mått, eller motsvarande cirka 480 kubikmeter ved, fast under bark.&nbsp;

1685697909819.jpeg

<h2>Sämsta virkessortimentet har blivit lönsammast</h2>Och bränsleved är det ingen brist på eftersom familjen von Engeström sen 2018 kämpat mot omfattande angrepp av granbarkborre på sina 1 900 hektar skogsmark.– Vi avverkar 8 000–10 000 kubikmeter per år. Framöver räknar vi med att max 10 procent av det är bränsleved. Ju mer vi kan förädla det vi själva producerar desto bättre, men även utan granbarkborre har vi mer än dubbelt så mycket bränsle som vi behöver, säger Jakob von Engeström.Faktum är att den nya panncentralen gjort det sämsta virkessortimentet till det mest lönsamma, när man börjar räkna på det. Investeringen fick stöd med drygt 50 procent från Klimatklivet, den nya pannan har halverat elförbrukningen och eliminerat användningen av eldningsolja, samtidigt som biokolen ger en bra intäkt.– Först hade vi tänkt använda det till jordförbättring på egen mark, vi har mycket styv lera. Men det går åt enorma mängder och när vi insåg att vi kunde sälja det för 3 000 kronor per kubikmeter var det också för dyrt att använda det själva.Biokolet säljs i stället till jordtillverkare som använder det i kolmakadam. Det öppnar i sin tur för ytterligare en intäktsmöjlighet.&nbsp;– Som jordförbättring är biokolet låst i marken i många hundra år. Om vi certifierar hela kedjan genom en så kallad livscykelanalys så kan vi också sälja utsläppsrätter.Certifieringen är en ganska komplicerad process och ännu inte klar. Men under det senaste halvåret har cirka 120 ton koldioxid låsts i biokolet, och med priset på EUs utsläppsrätter i skrivande stund skulle det vara värt drygt 100 000 kronor.&nbsp;Men även utan intäkt för utsläppsrätter är den nya panncentralen en bra affär. Avkastningen ligger på 8 procent vilket innebär att investeringen, exklusive räntor, är återbetald på nio år.

1685697903329.jpeg

<h2>Planerar för 370 år till</h2>Fast för Jakob och Liza von Engeström är det inte bara en fråga om ekonomi. Som elfte generationen på en gård med en 370-årig historia blickar de lika långt framåt i tiden, tänker långsiktigt och vill förvalta sin mark så bra de kan ur flera aspekter.&nbsp;– Panncentralen är den bästa sortens hållbarhetsinvestering. Den är ekonomiskt bra, ökar vår självförsörjningsgrad och är samtidigt bra miljömässigt, till skillnad från många andra miljösatsningar som ofta kostar mer än de smakar.Och det finns redan gott om ideér att utöka kring den egna energiproduktionen.– Helst skulle vi vilja köra biokolpannan året om. Men då behöver vi mer avsättning för värmen sommartid, så vi har funderat på växthus eller fiskodling på land. Vi har också tittat på egen elproduktion från pannorna, men närmast till hands ligger en flistork. Det ger avsättning för värmen samtidigt som det höjer effekten i pannorna om flisen först är torkad.&nbsp;– Just nu är faktiskt bränsleveden det sortiment som ger oss bäst avkastning, men ambitionen i skogsbruket är fortfarande att producera så stor andel timmer och massaved som möjligt. Dels saknar vi behov av mer brännved, dels är det inte rätt att bränna virke som kan användas till annat. Så mycket virke som möjligt ska förädlas till produkter så långt det går, sen kan det gå till energiåtervinning, avslutar Jakob von Engeström.

Kolsäckar utanför panncentralen på Kiplingeberg.

1685697915968.jpeg

<h3>Läs också:</h3><a href="https://atl.nu/kiplingebergs-gods-har-halverat-andelen-gran">Kiplingeberg har halverat andelen gran</a>

<h3>Kiplingebergs Gods</h3>Ägare: Jakob och Liza von Engeström, där Jakob är elfte generationen på gården med en historik sen mitten på 1600-talet.&nbsp;Mark: Totalt drygt 2 750 hektar, varav 1 900 hektar produktiv skog. 80 hektar är golfbana, 20 hektar anlagda våtmarker och 52 hektar naturreservat. 465 hektar är åker, varav 360 hektar brukas för spannmålsproduktion i Kiptuna AB, som ägs och drivs tillsammans med granngården Sätuna AB. Totalt brukar Kiptuna AB 1 370 hektar.Byggnader: Drygt 100 tak, varav ett 20-tal är hyresbostäder.Utarrenderad drift av ridanläggning, Bemersberg, och golfanläggning, Edenhof Golf.Övrigt verksamhet: Jakt, viltdepå tillsammans med Svenskt Gårdsvilt AB. Uthyrning av lokaler, inackordering av islandshästar, biokolproduktion. Gårdsbutik med byggnadsvård och försäljning av viltkött.Kiptuna AB hade 2022 en omsättning på 18 miljoner kronor och ett resultat på 800&nbsp;000 kronor.Kiplingebergs andra verksamheter: Skogsbruk, fastighetsrörelse, viltförvaltning, gårdsbutik med mera hade 2022 en omsättning på 14 miljoner kronor och ett resultat på knappt&nbsp; 4 miljoner kronor.

– Det här är ju den bästa typen av miljöinvestering, som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbar.Det säger Jakob von Engeström om sin nya panncentral med biokolpanna.