Paret driver Enköpings-Näs Prästgård på 350 hektar ekologiskt. När mjölkproduktionen lades ner på gården behövdes mer växtnäring köpas in utifrån.
Samtidigt blev Biogödsel, rötresten från biogasanläggningen Växtkraft i Västerås godkänd att använda i Kravodling.
Biogasen framställs dels från livsmedelsrester, dels från ensilage. Rötresten blir en välbalanserad flytande gödsel som innehåller både kväve, fosfor och kalium. Biogödseln har levererats under vinterhalvåret och lagras i en av Håkan och Ingers flytgödselbrunnar.
I maj planerar de att sprida ut det med flytgödseltunna och slang till höstvetet.
Öppna för mer
I år tar de bara emot cirka 400 kubikmeter som får komplettera gödsel från ungdjuren på gården. Framöver är de däremot öppna för att ta emot mer.
- Vi är intresserade av vara med långsiktigt eftersom det är ett billigt och bra sätt att få in växtnäring i odlingen, säger Håkan Carlsson.
Ekobonden Roger Wässman är en av de tre lantbrukare som är delägare i Växtkraft och som varit med och levererat ensilage och mot dispens kunnat sprida rötrester som gödsel sedan starten på Växtkraft 2005.
Förvånad
- Jag är förvånad att inte fler ställer om runt Västerås med den här fina möjligheten, säger han.
Själv driver han både en ekologisk gård på 150 hektar som är med i samarbetet med Växtkraft och en konventionell grisgård på 250 hektar där grödorna gödslas med stallgödsel och mineralgödsel.
Bättre täckningsbidrag
- Jag har betydligt bättre täckningsbidrag på den ekologiska gården. Det handlar om ett par tusen kronor i täckningsbidrag till fördel för den ekologiska, berättar han.
Biogödseln sprids till höstvete och vårvete på den ekologiska gården.
Till vårvetet myllas den ner i samband med sådd och till höstvetet sprids det i växande gröda på våren. Mellan 35 - 40 kubikmeter per hektar läggs ut vilket motsvarar en giva på 100 till 120 kilo tillgängligt kväve.
För att vara med i samarbetet investerade Roger Wässman i lagringskapacitet för biogödseln vilket han är mycket nöjd med i dagsläget.
- Det här var en unik möjlighet för den här gården som
varit kreaturslös i fyrtio år och därför hade mullfattiga jordar, berättar han. Malin Eborn