Den slopade skattebefrielsen på biogas och koldioxidskatt på drivmedelsbiogas har effektivt bromsat intresset för utbyggnad och utveckling av biogasproduktion på svenska gårdar. Det är bedrövligt att våra beslutsfattare har så dåliga insikter om vad som behöver göras för att vi ska minska behovet av fossil energi.
Lantbrukets gödsel, växtodlingsrester, energigrödor har en stor energipotential. 30-40 terrawattimmar har nämnts och det kan troligtvis bli ännu högre med nya och utvecklade rötningsmetoder.
Därför vore det önskvärt för den framtida energiförsörjningen att beslutsfattarna ändrar ståndpunkt och stöttar utbyggnad och utveckling av biogasproduktion på svenska gårdar.
"Vätgas är på allas läppar. Är det den nya mirakelmedicinen för att få bort de fossila bränslena i hela världen?", skriver Svante Axelsson i förordet till rapporten om Strategi för Fossilfri Konkurrenskraft – Vätgas.
Bakom rapporten står cirka 29 företag och organisationer. Rapporten nämner inget om att göra vätgas av biogas vilket är beklagligt. Faktum är att konvertering av biogas till vätgas har högre verkningsgrad än vad elektrolysör och vatten har, det är den metoden rapporten beskriver.
Fördelar med mera biogasproduktion och att den konverteras till vätgas är många:
· Om, gödsel och växtodlingsrester används för produktion av biogas så ger det betydande värdetillväxt.
· Odling av energigräs till biogas på nerlagd åkermark ger öppna landskap, större biologisk mångfald och mera CO₂ binds i marken. Då rötrester återförs blir marken bördigare vilket ökar möjligheten att snabbt öka livsmedelsproduktionen då det krävs.
· Lokal energi och livsmedelsproduktion ger säker tillgång och mindre sårbart samhälle.
· Att vätgas produceras lokalt nära användaren är betydelsefullt då det i jämförelse med flytande drivmedel är fem gånger så dyrt att transportera vätgas.
· Värmen som bildas vid konvertering används i biogasprocessen – inga energiförluster.
· Vätgas har bättre verkningsgrad än fordonsgas (CH₄). Förbränningsmotorn har en verkningsgrad på 30 procent. Bränsleceller ger mer än 50 procent av vätgasens energiinnehåll till elektrisk energi och resten övergår i värme.
· Ett vätgasdrivet fordon släpper endast ut vatten (H₂O) vilket innebär att det inte blir fråga om CO₂-skatt.
· Vätgas kan trycksättas och lagras och användas när energibehovet är stort exempelvis vid sådd och skörd, torkning av spannmål, vid höga elpriser och säkrar elförsörjning vid elavbrott.
· Vätgasdrivna traktorer har presenterats. Bränsleceller och elmotorer ger förutsättningar för tillverkning av lättare, billigare och självgående lantbruksmaskiner.
Beslutsfattarna har under flera mandatperioder talat om matlandet, livsmedelsstrategi, självförsörjning, fossilfritt etcetera. Men när ska de kom ur sitt ”NATO”, det vill säga No Action Talking Only (ingen handling pratar bara).
Förhoppningen är att de kommer till insikt om vilken stor betydelse det svenska lantbruket har för mänsklighetens överlevnad.
