Biobränsle bör presenteras som försvarspolitik

Åtgärder som vidtas för att bromsa klimatförändringarna kan ge positiva effekter på andra politikområden. Och de synergieffekterna kan användas för att skapa större stöd för, och snabbare tillämpning av, åtgärderna.

Det var ämnet för ett seminarium i Almedalen arrangerat av Fossilfritt Sverige, den regeringstillsatta satsning som leds av Svante Axelsson, tidigare generalsekreterare i Naturskyddsföreningen.

I en kommande rapport beställd av Fossilfritt Sverige, pekas bland annat försvarspolitiken ut som ett område där det kan uppstå synergieffekter med klimatpolitiken.

Större inhemsk energiproduktion minskar beroendet av länder vars styre ses som risker för Sveriges säkerhet.

– Då kanske det finns ett värde i att producera eget bränsle i Sverige, och vips gör vi det så har vi också bränsle med bättre klimatprestanda, som biogas och biodiesel, säger Nils Westling från konsultbyrån 2050 som gjort rapporten åt Fossilfritt Sverige.

Putin som argument

Svante Axelsson hakade på tanken och såg den som en möjlig väg att komma runt EUs statsstödsregler som har bromsat svenska satsningar på biobränslen tidigare.

– Man skulle kunna bygga bioraffinaderier i Sverige genom att säga att vi är rädda för Putin.

Rapporten hänvisar till studier som visar att minskad köttkonsumtion skulle ge goda effekter på folkhälsan, något som Matilda Ernkrans (S) trodde skulle göra det lättare att få folk att dra ner på köttätandet.

– Går man in i den diskussionen med ett klimatperspektiv då är det många som slår bakut och säger "Nej, jag ska minsann få grilla mitt kött på sommaren och här ska ingen komma och säga att jag ska göra det här för något konstigt klimatsvammel som jag inte märkt av i min egen vardag", sa ordföranden i riksdagens klimat- och miljöutskott.

Lättare övertyga kollegor

I diskussionen där även politiker från Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet deltog, var alla eniga om att mer fakta om vilka positiva bieffekter som klimatåtgärder ger är välkommet. Jakop Dalunde, miljöpartistisk EU-parlamentariker, uttryckte frustration över de murar mellan politikområdena som han ser bland många kollegor.

– De tänker "Jag sitter i transportutskottet, min roll är att det ska bli lättare för folk att ta sig från här till dit, oavsett klimatpolitik. Det får miljömupparna i miljöutskottet sköta, så sköter jag mitt."

Johan Hultberg, moderat riksdagsledamot, såg att ett bättre faktaunderlag skulle ge större möjligheter att övertyga partikollegor med andra intresseområden om det goda i att vidta klimatåtgärder.

– Då kommer jag få fler kollegor i den moderata riksdagsgruppen som verkligen ser nyttan med klimatpolitik, för man ser att det också gör nytta inom försvarspolitiken eller inom landsbygdspolitiken.