Slutar med Krav: ”Det blir en jätteomställning”

Kostnadsläget och den krympande marknaden för ekologiskt är inte de främsta anledningarna till omställningen.

– Vi har pratat om det här i några år och det är min man och mina söner som har legat på mest för en omställning. De ser att det är det bästa för markernas skull. Vi känner att det är ett resursslöseri det vi håller på med. Vi måste tänka om och tänka i nya banor, säger Anette Gustawson. 

”Har känts bra i hjärtat”

Nu ska gården växla upp hållbarhetsarbetet. Planen är att klimatcertifiera gården via Svenskt sigill och målen är högt satta – om fem år ska gården vara helt fossilfri. 

– Jag tycker att det har känts bra hjärtat att vara ekologisk så jag har bromsat omställningen. Nu när vi kommit fram till att vi går ifrån Krav vill jag klimatcertifiera gården. Jag tycker att allt vi lantbrukare håller på med är klimatsmart. Kan vi då få en certifiering som bekräftar det så är det bra.

Men ni vill inte klimatcertifiera gården och fortsätta vara Kravproducenter?

– Nej, det går fetbort. Det är alldeles för dyrt att ha två certifieringsorgan. 

Under de 16 år som gården varit ekologisk har hållbarhetsbegreppet förändrats. Nu omfattar det mycket mer, menar Anette Gustawson. 

– Att vi behöver producera mer kan inte fortsätta ses som något dåligt. Det är den största utmaningen tror jag, att förklara att vi binder kol och att vi behöver binda ganska mycket kol. Hög produktion är inte av ondo.

Skogsbete för ko med kalv

Gården ska också certifieras för naturbeteskött hos Svenskt sigill. Främst är det ungdjuren som ska gå på naturbete, men Anette Gustawson har en särskild plan för en bit skogsmark med höga naturvärden och flera rödlistade arter. 

– Där växer det massor av gulliga svampar och insekter och kan vi få den att klassas som skogsbete kan vi få ganska bra betalt för det. För där är det inte riktigt aktuellt att bedriva vanligt skogsbruk. Där tänkte jag släppa mina fjällkor med kalv och även mina två dexter som förhoppningsvis kalvar här i vår. Mina jersey ska också få gå där. 

Har tvingats köra ner rapsen

Trots att priserna på insatsvaror ökat kraftigt de senaste åren har gården haft en god lönsamhet. Förra året var de höga mjölkpriserna väldigt viktiga. 

– Ekonomin är självklart en viktig del i beslutet. Vi har räknat på det och kommit fram till att det är positivt för gårdens ekonomi att lägga om produktionen.

Beslutet att ställa om öppnar också för att använda växtskyddsmedel igen. Det är en tanke som har tagit lång tid för Anette Gustawson att vänja sig vid. Men de senaste åren har de haft stora problem med angrepp av kålbladsstekel i raps. Rapsen tog sig bra efter sådd, men när hösten kom tvingades de köra ner alltihop och så om med höstvete. I fjol valde de att inte försöka med rapsen. 

– Man tröttnar till slut. Det är inte konstigt att de ekologiska rapspriserna är så höga, för rapsen är nästan omöjligt att lyckas med.

I växtodlingen kommer fokus fortsättningsvis att läggas på vallen. 

– Det är den som är i en helt egen klass vad gäller jordhälsa och kolinlagring. Där kommer vi inte använda oss av växtskyddsmedel.

”Pirrande klump i magen”

Samtidigt har det varit svårt att få till en optimal fodergiva då de som ekoproducenter inte haft så mycket att välja på.

– Vi har bara haft två foderalternativ och då är det inte lätt att hitta det som funkar optimalt att mixa med sammansättningen i vårt grovfoder. 

Har du några tvivel inför den här omställningen?

– Vi är trygga i vårt beslut. Det här är ingenting vi tvekar på. Men det kommer bli en jätteomställning. Vi går in i det här med en pirrande klump i magen och vet inte riktigt vad det är vi gett oss in på. Jag tror att det här blir bra.