facebooktwittermail d

Begränsad effekt så länge smittan stannar i skogen

Smittan slog till i ett område där vildsvinen är tiofalt fler än tamgrisarna.

Kan smittan begränsas hit kan också effekterna för grisbranschen begränsas.

Exportintäkterna faller, men svensk grisnäring producerar i första hand för hemmamarknaden.

Att smittan skulle nå även Sverige var inte oväntat, men den dök upp i ett otippat område med minimal kommersiell grisproduktion.
Att smittan skulle nå även Sverige var inte oväntat, men den dök upp i ett otippat område med minimal kommersiell grisproduktion. FOTO: PONTUS LUNDAHL/TT

Jeanette Elander, verksamhetsledare för Sveriges Grisföretagare och näringspolitisk expert på LRF Kött, hajade till när nyheten kom om utbrottet i Fagerstatrakten. Att smittan skulle nå även Sverige var inte oväntat men den dök upp i ett otippat område med minimal kommersiell grisproduktion.

– Det hade varit betydligt besvärligare om det drabbat ett område med tät grispopulation, säger hon.

Utbrottet blev inledningen på ett intensivt arbete med många möten där Jeanette Elander följer myndigheternas arbete på nära håll. Hon är nöjd med vad hon ser.

– Jag känner ett stort förtroende för myndigheternas arbete och följer SVA:s övervakning löpande. Det verkar som utbrottet har upptäckts relativt tidigt och är koncentrerat till ett mindre område. Det viktigaste är att hitta utbrottet snabbt för att sedan begränsa det och bekämpa det, säger Jeanette Elander.

Jeanette Elander FOTO: MIKKEL ÖRSTEDHOLM

760 suggor i produktion

Men Jeanette Elander är också grisföretagare endast 15 kilometer från gränsen till den smittade zonen. Hon driver två grisgårdar utanför Västerås tillsammans med sin man.

Totalt har de 760 suggor i produktion, på ena gården integrerat med slaktsvin, på den andra med gyltproduktion.

Biosäkerhet är naturligtvis ingen ny fråga, gårdarna är sedan länge anslutna till ”Smittsäkrad besättning – gris”. Men utbrottet av afrikansk svinpest aktualiserar ytterligare förstärkningar, kanske att inhägna produktionsbyggnaderna.

– Vi har diskuterat det, men inte tagit något beslut. Det beror på utvecklingen framåt och vilka rekommendationer som kommer. Just nu vässar vi det vi gör för att säkerställa att rutinerna verkligen följs, säger Jeanette Elander.

LRF:s vice ordförande Mikaela Johnsson är grisföretagare i Ljungby kommun, en bygd där vildsvinen ofta gör sig påminda. Företaget, med 250 suggor i smågrisproduktion plus en egen avelsdel, har hög beredskap mot smittor sedan länge, inte minst i samband med jakt.

– Vi jagar naturligtvis vildsvin tillsammans med andra jägare för att skydda våra grödor och då har vi en särskild procedur för det. Vi hanterar inga vildsvin på gården, det sköter vi på en annan plats och vi är väldigt noga med att särhålla kläder och skor. Men nu går tankarna: gör vi tillräckligt, kan vi göra mer, berättar Mikaela Johnsson.

Mikaela Johnsson FOTO: PRESSBILD

Motiverat med kraftfulla åtgärder

Hon konstaterar att läget är allvarligt, smittan finns i landet med kraftig påverkan på lantbruk och skogsbruk i den smittade zonen.

Så länge smittspridningen begränsas till vildsvin är dock den ekonomiska påverkan på grisföretagen begränsad.

– Exportrestriktionerna från vissa länder påverkar en del. Men vi exporterar inte särskilt mycket, även om små mängder också kan få konsekvenser. Det vore helt annorlunda om smittan nådde även tamgrisbesättningarna, säger Mikaela Johnsson.

Därför anser hon att myndigheternas kraftfulla åtgärder är väl motiverade utifrån de erfarenheter som gjorts vid bekämpningen av smittan i bland annat Belgien där man lyckats utrota smittan.

Ersättningsfrågorna för de som drabbas av beslut om utslaktning och restriktioner kommer att följas noga av LRF.

– Det är viktigt att de drabbade går så skadelösa som möjligt ur det här, även när det rör sig om mindre besättningar, säger Mikaela Johnsson.

Hoppet står till förhandlingar 

Intäktsbortfallet är 50 miljoner kronor på årsbasis när Australien, Japan med flera länder säger nej till att fortsätta köpa svenskt griskött.

– Det är inget som avgör svensk grisproduktions framtid, men det är en försvårande omständighet, säger Magnus Därth, vd för Kött- och Charkföretagen.

Årligen exporteras 30 000 ton svenskt griskött, motsvarande drygt elva procent av produktionen. Ungefär hälften säljs utanför EU och består av biprodukter som öron, svansar, svål med mera.

Hoppet står till förhandlingar med berörda länder baserad på regionalisering, det vill säga att länderna ska öppna för att köpa grisprodukter från icke smittade delar av Sverige.

Magnus Därth FOTO: RICKARD FORSBERG

HK Scan har aktiverat sin krisgrupp

– Just nu är det väldigt stökigt, men vi har goda förhoppningar att några marknader ska öppna upp igen, säger Magnus Därth.

Industrin tar hotet från svinpesten på stort allvar. HK Scan har aktiverat sin krisgrupp, jämförbart med hur företaget agerade i samband med pandemin och torkan 2018.

”Vi följer utvecklingen löpande. Viktigt att poängtera är ju att ingen smitta hittills konstaterats hos tamgrisar och att det är helt riskfritt att äta kött från svensk gris”, skriver Magnus Lindholm, direktör för djurinköp hos HK Scan, i ett mejl till ATL.

Men Magnus Därth ser ingen påtaglig risk att utbrottet av afrikansk svinpest ska påverka köplusten och den svenska marknaden.

– Andra länder har inte märkt någon sådan effekt, så jag tror inte det. Men det är viktigt att få ut till konsument att det inte finns några hälsorisker med köttet, säger han.

Läs även

Afrikansk svinpest: Sverige får europeisk hjälp

Snart kan maskinerna i zonen vara igång igen

Sydkorea öppnar åter för svenskt griskött

Uppmaningen: Stoppa alla besök på grisgårdar