Ulf Aronsson

Skogstraktor Valtra N163 med Anders Skördares Alpahvagn. Eskilstuna mars 2016.

article_1673423128345.jpeg

large_1673423128345.jpeg

medium_1673423128345.jpeg

1673423128345.jpeg

Mellan 1955 och 2019 ökade det svenska virkesförrådet utanför formellt skyddade områden med 55 procent, till 3,1 miljarder skogskubikmeter. Det motsvarar en ökning av mängden lagrad atmosfärisk koldioxid med runt 1 miljard ton.

För en enskild skogsägare kan det ligga nära till hands att tänka att volymerna i de egna slutavverkningarna ökat lika mycket. Högre volym innebär högre intäkter&nbsp;–&nbsp;om virkespriserna håller jämn takt med kostnadsökningar. Men det har priserna på virke inte gjort, och då blir det ännu viktigare att öka förrådet för att bibehålla lönsamheten.Sedan 1984 har uttagen per hektar i slutavverkning också ökat med 40 procent för landet som helhet. Men det finns stora skillnader mellan landsdelar och ägarkategorier.I Götaland har uttaget per hektar ökat med 76 procent sedan 1984 och med 38 procent sedan 2004. Mindre bra har det gått i Norra och Södra Norrland där uttaget i slutavverkning sen 2004 i stället har minskat med 9 respektive 12 procent.En förklaring kan vara skillnader i ägandet. I Götaland dominerar enskilt ägande stort med 77 procent av den produktiva skogsmarken. I Norra Norrland är staten och det allmänna störst med 45 procent. I Södra Norrland dominerar i stället privata aktiebolag med 46 procent av skogsägandet.&nbsp;

I statistiken klumpas staten, statliga bolag som Sveaskog, övriga allmänna ägare och övriga privata ägare ihop till ”Övriga ägargrupper”. För dessa har uttaget per hektar vid slutavverkning i Norra Norrland minskat med 25 procent sen 2004. För enskilda ägare i Norra Norrland har uttaget samtidigt ökat med 20 procent. I Södra Norrland har bolagens uttag minskat med 23 procent och de enskildas minskat med 5 procent. I Götaland har de enskilda skogsägarna ökat uttaget i slutavverkning med 38 procent sen 2004.

Ett skäl till sjunkande uttag i slutavverkning kan vara sjunkande slutavverkningsålder, vilket oftast innebär lägre volym per hektar. Enskilda skogsägare vill sällan avverka för tidigt, bland annat för att bygga upp förrådet. I bolagsskog kan kalkylen vara en annan. När vinsterna från egen förädlingsindustri är höga kan det vara lönsamt att avverka yngre skog som fortfarande växer bra, förräntningen blir helt enkelt högre i industrin än i skogen.Sett till hela landet har den genomsnittliga åldern för slutavverkning sjunkit med 15 procent sedan 2004. Men medan det i Götaland har varit en ganska stadig minskning med bara 4 procent så har det varit mer berg-och-dalbana i Norra Norrland. Där har slutavverkningsåldern gått från 126 år 2004 till 138 år 2010 för att sedan snabbt falla till 104 år, en nedgång med 25 procent. I Södra Norrland har slutavverkningsåldern sjunkit med 7 procent.&nbsp;

Slutavverkningsåldern i Norra Norrland 2010, 138 år, sammanfaller också med den optimala omloppstiden för att maximera volymproduktionen, och därmed också koldioxidupptaget, i regionen. I alla fall enligt <a href="https://www.atl.nu/hyggen-inga-koldioxidbomber">en färsk SLU-studie</a> av skog i Västerbotten. Att avverka tidigare innebär att skogsägaren avstår volym, senare avverkning innebär inbromsande tillväxt och dålig förräntning. Med en medelbonitet i Västerbotten på cirka 3,3 kubikmeter per hektar och år tappar skogsägaren 112 kubikmeter per hektar i slutavverkning genom att avverka vid 104 års ålder i stället för vid 138.Samtidigt som uttaget vid slutavverkning sjunkit på sina håll har efterfrågan på råvara ökat, vilket gjort att den slutavverkade arealen ökat. Mellan 1984 och 2014 pendlade avverkningsarealen runt 200&nbsp;000 hektar per år för landet som helhet. Under den senaste fem-årsperioden har det stuckit iväg till rekordhöga 230&nbsp;000 hektar per år.För enskilda ägare i Götaland och bolagen i Södra Norrland började uppgången runt 2014 och sedan dess har de avverkade arealerna ökat med 27 respektive 11 procent. För gruppen övriga ägare i Norra Norrland började uppgången lite senare, runt 2016, men sen dess har den avverkade arealen fördubblats, samtidigt som uttaget per hektar minskat med 22 procent.

Faktorer som insektsangrepp, stormar och formella avsättningar kan också påverka slutavverkningsuttag, -ålder och avverkad areal. Men enligt statistiken har de enskilda ägarna varit bättre på att öka förråden i slutavverkning och hålla avverkningsåldern uppe. Sammantaget innebär det högre virkesproduktion och kolinlagring samt bättre utnyttjande av markens produktionsförmåga.&nbsp;I andra änden av skalan finns statligt dominerade Norra Norrland där avverkningsarealerna ökat snabbt för att som det verkar kompensera för allt virkesfattigare och yngre slutavverkningar.&nbsp;Att Sveaskog ifjol beslutade att <a href="https://www.atl.nu/sa-mycket-minskar-sveaskog-avverkningarna">minska avverkningarna med 20 procent</a>, 1 miljon kubikmeter, under fem år kan vara en konsekvens av den utvecklingen. Fast fem år lär inte vara tillräckligt för att de <a href="https://www.atl.nu/stora-skador-pa-ungskog-i-norr">40 procent av ungskogen i norr som har skador</a> och tillväxtnedsättningar ska hinna ge mer virkesrika slutavverkningar.&nbsp;

<h3>Mer läsning:</h3><a href="https://www.atl.nu/hyggen-inga-koldioxidbomber">Hyggen inga koldioxidbomber</a><a href="https://www.atl.nu/sa-mycket-minskar-sveaskog-avverkningarna">Sveaskog minskar avverkningarna: ”Får konsekvenser för kunderna”</a><a href="https://www.atl.nu/stora-skador-pa-ungskog-i-norr">Stora skador på ungskog i norr</a><a href="https://www.atl.nu/forradet-okar-men-skulle-kunna-oka-mer">Förrådet ökar men skulle kunna öka mer</a>

Stadigt ökande skogsförråd borde betyda allt virkesrikare slutavverkningar. Ja, men inte för alla, visar ATL:s genomgång. Och det är stora skillnader mellan olika ägarkategorier och landsdelar.

Enskilda ägare har allt mer virke i slutavverkningarna – bolag och staten allt mindre.

Bättre utveckling i privata slutavverkningar

Skog

Stadigt ökande skogsförråd borde betyda allt virkesrikare slutavverkningar. Ja, men inte för alla och det är stora skillnader mellan olika ägarkategorier och landsdelar.