Jesper Stärn

Eriksundell-ny2.jpg

<p>Länge dominerades väderrapporteringen av statliga och privata meteorologiska institut men i takt med att utvecklingen gått mot att kräva alltmer datorkraft för att ta fram prognoser har flera stora IT-jättar fått upp ögonen för branschen. Bolag som Google, IBM och Microsoft har alla satsat stort på att utveckla eller köpa upp vädertjänster.</p>

<p>Det innebär att utvecklingen går framåt med stormsteg och med mer beräkningskraft från artificiell intelligens går det analysera den data som framför allt satelliter samlar in betydligt snabbare. Om dagens prognoser hinner med fyra väderberäkningar per dag kommer de med mer avancerad teknik hinna med en ny beräkning var tionde minut, tror Erik Sundell som grundat tjänsten Lantbruksväder 2.0.</p><h2>Kan bli mer detaljerade</h2><p>Även upplösningen i prognoserna, den minsta geografiska enheten i modellerna, kan bli betydligt mer detaljerad med mer beräkningskraft. Från en upplösning på nio skulle det vara möjligt att komma ner till en kilometer i globala prognoser och från 1,5 kilometer till 300 meter på regional nivå, enligt Erik Sundell, vd för rådgivningsföretaget Scandinavian Farmers som driver tjänsten Lantbruksväder 2.0.&nbsp;</p>

<p>Bättre prognoser gör det lättare att planera sin verksamhet och anpassa tidpunkten för insatser på fältet tills när de ger som bäst effekt. Eller att helt kunna lägga åtgärder åt sidan om du som lantbrukare vet att det kommer vara dåligt väder.</p><p>– Väder pågår ofta sammanhängande 4–5 veckor i sträck i olika konstellationer och då vill man vara förberedd. Så att man inte missar att vara ute med gödning eller att ha sprutat i tid, säger Erik Sundell,&nbsp;</p><h2>Tätare samarbeten utomlands</h2><p>Med tjänsten Lantbruksväder 2.0 vill han väva samman prognoser från meteorologer på väderföretaget StormGeo med det praktiska arbetet på gården till konkret rådgivning för lantbrukare.</p><p>– Utomlands jobbar man väldigt tätt med meteorologer och tänkte att vi kunde göra samma sak här, säger Erik Sundell.</p><p>Även svenska SMHI arbetar med att få fram bättre prognoser genom att utnyttja teknikutvecklingen inom beräkningskapacitet. SMHI vill dock inte enbart göra tätare prognoser utan försöker också hitta statistiska samband mellan olika väderfenomen i världen, så kallad teleconnection.</p><p>Ett sådant samband är tryckförhållanden över Stilla havet i mars och nederbörden i Norden under sommaren. Där så mycket som 40 procent av sommarregnet i Norden kan förklaras av sambandet, enligt ett forskningsprojekt.</p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/risk-for-en-ny-torr-sommar-for-lantbruket"><strong>Risk för en ny torr sommar</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/oro-for-torkar-far-lrf-att-aterstarta-krisgrupper"><strong>Oron får LRF att starta krisgrupper</strong></a></p>

<p>Klimatförändringar ökar satsningarna på att ta fram träffsäkrare väderprognoser och med tillskottet från artificiell intelligens kan arbetet ta ett rejält kliv framåt. Det kan i sin tur leda till bättre beslutsunderlag för bonden.</p>

Med AI kan arbetet med prognoser ta ett stort kliv framåt.

Bättre prognoser för sämre väder

Marknad

Klimatförändringar ökar satsningarna på att ta fram träffsäkrare väderprognoser och med tillskottet från artificiell intelligens kan arbetet ta ett rejält kliv framåt och ge bättre beslutsunderlag för bonden.