SCA har under flera år lagt ut fasta provytor med koordinatsatta plantor. Genom utvärderingar vid olika åldrar är det möjligt att följa upp hur det går för plantorna och hur många som finns kvar över tid.
Bara 60 procent av plantorna kvar efter röjning
Markberedning, förädlade plantor och snytbaggeskydd. Mycket ska till för en lyckad föryngring. Men en studie från Skogforsk visar att de röjda bestånden ändå kan bestå av 40 procent självföryngring.
Nu har Skogforsk gjort en utvärdering av 18 av SCA:s koordinatsatta bestånd i åldrarna 13 till 17 år. Resultaten visar att bara cirka 1 240 av de 2 000–2 100 satta plantorna per hektar fanns kvar efter röjning.
– Tyvärr kan vi inte säga varför eller när de övriga plantorna försvinner. SCA:s egna utvärderingar visar på spridda orsaker: snytbagge, älg, torka och så vidare, men det är svårt att dra några klara slutsatser. Men det är anmärkningsvärt att det bara är 60 procent av plantorna kvar, säger Helena Gålnander, forskare på Skogsforsk.
Enligt Helena Gålnander går det inte heller att dra några generella slutsatser för Sverige som helhet utifrån studien. Skogsforsk håller nu på att lägga ut liknande försöksytor på 37 trakter i södra Sverige, men innan de kan utvärderas efter röjning dröjer det ett tiotal år.
Resten självföryngrat
Trots avgången av plantor har SCA efter röjning ändå det stamantal de vill ha, runt 1 700 huvudstammar per hektar, vilket innebär att de resterande kommer från självföryngring.
Enligt resultaten är med andra ord 40 procent av både plant- och planteringskostnaden bortkastad?
– Ja, så ser det ut.
Går det att se skillnad på en planterad och en självföryngrad planta vid röjning?
– Nej, i det här materialet tror jag det är svårt att se skillnaden.
Spelar det då någon roll om det röjda beståndet består av planterade eller självföryngrade plantor?
– Med självföryngrat går man ju miste om vinsten med förädlat plantmaterial.
Men om de självföryngrade vuxit lika bra fram till röjning så kanske det inte är så stor skillnad?
– Plantmaterialet i de här försöken kom från första generationens fröplantager, nu är förädlingsvinsten mycket större. Troligen har också valet av planteringspunkt med mera också utvecklats och förbättrats, säger Helena Gålnander.