Under tisdagen röstade EU-parlamentets miljöutskott om regler för hur utsläpp från markanvändningssektorn ska behandlas. Omröstningen gällde LULUCF, som reglerar hur utsläpp av växthusgaser från bland annat skogsbruk ska beräknas. Två av de svenska EU-parlamentarikerna är kritiska till resultatet av utskottsomröstningen.
Bakslag för svenskt skogsbruk i utskottsomröstning
I EU:s klimatpolitik är skogen en viktig del för att binda koldioxid. Nu pågår arbetet med att fastställa reglerna för hur växthusgasutsläpp från skogsbruket bokförs och det kan innebära att medlemsländerna får avverkningstak.
– Jag är besviken men inte uppgiven över utgången, säger Christofer Fjellner (M), till ATL och får medhåll av Jytte Guteland (S):
– Fajten är inte över. Det var ett bakslag men vi fortsätter kämpa för det svenska skogsbruket, säger hon till ATL.
LULUCF har stor betydelse för EU:s klimatpolitik och arbetet med att sänka växthusgasutsläppen. Lagstiftningen kring LULUCF kan därför påverka skogsbruket i EU-länderna genom de gränsvärden och nivåer som bestäms.
Röstade om referensvärden
Omröstningen i miljöutskottet har bland annat handlat om EU-kommissionens rätt att bestämma en skoglig referensnivå. Om exempelvis Sveriges avverkning passerar denna nivå ses det som ett nettoutsläpp och medlemslandets användning av skogen blir en belastning för miljön. Kritikerna anser att låga referensnivåer kan fungera som avverkningstak som skapar brist på skogsråvara och att konflikter kan uppstå mellan skogsägare om vem och hur mycket de har rätt att avverka.
Utskottet röstade mellan alternativen att referensnivån skulle baseras på historiska avverkningsnivåer och intensitet i skogsbruket från perioden 2000–2012, eller om referensnivån skulle ha en framåtsyftande nivå och ta hänsyn till framtida skogsbruk.
Restriktivt alternativ vann
I utskottsomröstningen segrade alternativet som baserades på historiska avverkningsnivåer. Christofer Fjellner (M) EU-parlamentariker, kommenterar omröstningen:
– Jag hade nästan räknat med vinst, så jag är besviken. Det är ett statiskt förhållningssätt och det innebär bland annat att gränsvärdena blir så låga att det inte lönar sig för medlemsländer som inte haft en aktiv skogspolitik att utveckla sitt skogsbruk. För Sveriges del kan det innebära att vi inte kan öka uttaget i skogen utan att det räknas som ett nettoutsläpp, trots att skogen kompenserar för stora delar av Sveriges utsläpp. Det kan betyda att vi inte utnyttjar den svenska skogens potential och inte heller får maximal klimatnytta av den i framtiden, säger han till ATL.
Även Jytte Guteland (S) är kritisk till omröstningsresultatet.
– Jag röstade på det mer framåtsyftande alternativet utan referens till skogsbrukets historiska intensitetsnivåer. Dagens utfall i utskottet är ett steg i fel riktning för det aktiva svenska skogsbruket. Vi ser ju skogen som ett av de klimatverktyg som behövs för att nå upp till Parisavtalet och då ska vi inte begränsa möjligheterna att använda vår skog, säger hon till ATL.
Ny omröstning i höst
Christofer Fjellner hoppas dock på en ny chans när LULUCF tas upp i höst. I oktober ska Europaparlamentet ha omröstning i plenum i frågan och då kan resultatet bli ett annat.
– Jag är hoppfull. Det är inte rimligt att EU ska bestämma enligt vilka nivåer vi ska avverka svensk skog, säger han.
Även Jytte Guteland tror på en vändning.
– Jag ska kämpa för att vi ska vända den här förlusten till en seger vid plenumomröstningen. Jordbruks- och industriutskottet har också röstat om det här och de har haft en annan syn, så jag tror att vi kan få ett bättre resultat när frågan avgörs i parlamentet, säger hon.
Det här är LULUCF
Förkortningen står för Land Use, Land Use Change and Forestry, som på svenska kan översättas till markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
LULUCF handlar om de utsläpp och upptag av växthusgaser som uppstår vid markanvändning. En stor del av utsläppen av växthusgaser orsakas av mänsklig påverkan, exempelvis olika former av förändrad markanvändning som avskogning eller omvandling från skogsmark till jordbruksmark. Samtidigt utgör skogen naturliga sänkor av koldioxid eftersom kol binds i både träd och mark.
LULUCF är en viktig del i EU:s klimatpolitik och målsättningen att sänka nivåerna av växthusgasutsläpp till 2030.