Martin Gustafsson

1680007090927.jpeg

<p>Bokskogen på 20 hektar sparades av Karl-Johan Janssons morfar. Själv tog han över fastigheten 1991 och då stora delar av bokskogen var klassad som nyckelbiotop valde han att ansökan om biotopskydd hos Skogsstyrelsen.&nbsp;</p><p>– Varje träd klavades och sen fick jag betalt per kubikmeter enligt en beräkningsmodell, den är väl schysst och det blir mycket pengar i en klumpsumma, säger han.&nbsp;</p><p>Men pengar i handen överväger inte de negativa aspekterna som följer fastigheten och drabbar kommande ägare, menar han.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Skogsmark och virke är ju värdefullt men den här marken är ingen säkerhet och går inte att låna på. Fastighetens värde sänks så många gånger om och den enda som kan tjäna lite på det är jag när jag plockar ut ersättningen, säger han.&nbsp;</p>

1680007814485.jpeg

<h2>Engagerat sig i frågan i flera år&nbsp;</h2><p>Karl-Johan Jansson har engagerat sig i frågor kring affärsmodeller för naturvård och värdet på biologisk mångfald under de senaste 6-7 årens som ordförande i lokalavdelningen för LRF och på medlemsnivå i Södra.&nbsp;</p><p>Inställningen till naturvård är på väg att förändras, enligt honom. Ett exempel är att hans motion om att LRF ska arbeta för naturvård som ett eget sortiment oberoende av virkesleveranser antogs vid LRF Sydost:s regionstämma och kommer tas upp vid riksförbundsstämman i maj.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det känns som att det börjar röra på sig lite grann, säger han.&nbsp;</p>

Karl-Johan Janssons bokskog som är biotopskyddad.

1680007967813.jpeg

<h2>Saknar incitament för att sköta naturvården kontinuerligt&nbsp;</h2><p>Systemen som finns idag, både vad gäller avsättningar och certifieringspremierna som betalas ut i samband med virkesleveranser menar han är obegripliga. Samma sak kring möjligheterna att ansöka om stöd för naturvårdande insatser hos Skogsstyrelsen.&nbsp;</p><p>– Missköter man naturvården ordentligt kan man få pengar för insatsen och om man sen underlåter att sköta den igen så kan man 10-20 år senare få pengar för en ny insats. Men om jag sköter det kontinuerligt som man egentligen vill, då får jag ingenting, säger han.&nbsp;</p><blockquote><h2>Man har helt enkelt fel utgångspunkt om att biologiska värden alltid ska vara en kostnad för skogsägaren. Det här handlar om äganderätten till alla skogens värden samt rådigheten över sin egen mark.&nbsp;</h2></blockquote>

<h2>Systemet är inte hållbart</h2><p>Istället vill han se ett system som bygger på årliga utbetalningar där skogsägaren åtar sig att upprätthålla naturvärdena vilket skapar både engagemang och ett löpande kassaflöde kopplat till fastigheten och inte ägaren.&nbsp;</p><p>– Det finns ingenting hållbart i systemet nu när många gallrar bort naturvärden för att inte fastna i en nyckelbiotopsfälla eller naturreservatfälla eller att man till slut säljer ut sin mark till biotopskyddsområde, säger han och fortsätter:&nbsp;</p><p>– Man har helt enkelt fel utgångspunkt om att biologiska värden alltid ska vara en kostnad för skogsägaren. Det här handlar om äganderätten till alla skogens värden samt rådigheten över sin egen mark.&nbsp;</p><h2>Naturvården ska ses på landskapsnivå</h2><p>Idag ska skogsägare som är certifierade enligt organen PEFC eller FSC avsätta minst fem procent av den produktiva skogen för naturvård. Karl-Johan Jansson förordar istället att naturvården ska ses på landskapsnivå och inte gårdsnivå. Då kan de skogsägare som har förutsättningarna för att bibehålla eller utveckla biologisk mångfald på sin fastighet specialisera sig på det och få betalt därefter oavsett om denne levererar virke eller inte.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Det duttas med fem procent på varje fastighet istället för att ge de markägare som har mycket naturvård betalt per hektar samtidigt som de också då ska se till att sköta naturvården, säger han.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Nu skyddar man ju områden som inte har några naturvärden överhuvudtaget bara för att de ligger otillgängligt ute på någon myr som är svårt att komma åt, lite så är det.</p><h2>Leverera efter gårdens förutsättningar</h2><p>Finns det inga områden med höga naturvärden kan skogsägaren istället koncentrera sig på skogsproduktion.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Är din skogsgård mest lämpad för att leverera virke är det det du ska göra. Sen ska man ju alltid jobba med den generella hänsynen och öka naturvärdena i den produktiva skogen, säger han.</p><p>Även om Karl-Johan Jansson älskar sin bokskog funderar han ibland på hur avkastningen på marken hade sett ut om hans morfar istället valt att avverka och plantera gran. Tankar som inte uppstått om naturvård varit ett eget sortiment skiljt från virkesleveranser.&nbsp;</p><p>– Hade han satt gran hade det inte varit några problem med naturvårdsärenden, det hade vuxit jättebra i de här backarna och det hade varit mycket pengar att hämta. Så rent företagsekonomiskt var det ju galet men det är ju inte allt å andra sidan, säger han.&nbsp;</p>

Karl-Johan Jansson, skogsägare, Staverhult, Ljungby kommun.

1680008140284.jpeg

<h3>Karl-Johan Jansson</h3><p>Bor: Staverhult, Ljungby kommun.&nbsp;</p><p>Gör: Självverksam skogsägare och bonde. Den egna fastigheten är på cirka 160 hektar, varav 110 hektar är produktiv skogsmark. Det finns också 20 hektar bokskog med höga naturvärden som är registrerat som biotopskyddsområde.&nbsp;</p><p>Karl-Johan Jansson är också ordförande i LRF:s lokalavdelning i Nöttja, medlem i Södra och vice ordförande i Naturskyddsföreningens lokala krets.&nbsp;</p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/forslaget-ge-skogsagaren-betalt-for-biologisk-mangfald"><strong>”Ge skogsägaren betalt för biologisk mångfald”</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/ska22-mindre-virke-till-industrin-i-framtidsscenario"><strong>Mindre virke till industrin i ett framtidsscenario</strong></a></p>

<p>Det behövs ett omtag kring naturvård och skogsbolagens certifieringspremier.&nbsp;</p><p>Det menar Karl-Johan Jansson, skogsägare, som också tycker att intrångsersättningar inte ska betalas ut en gång utan även tillfalla kommande generationer.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Gården tappar ju möjlig avkastning för all framtid, säger han.&nbsp;</p>

Skogsägaren Karl-Johan Jansson  vill se ett omtag kring certifieringspremier.

”Gården tappar ju möjlig avkastning för all framtid”

Skog

Han vill se ett omtag kring naturvård i skogen och certifieringspremier i skogsbruket.