facebooktwittermail

”Även landsbygden har rätt till bredband”

Utbyggnaden av bredband på landsbygden måste prioriteras högre, skriver Terese Bengard och Fredrik Borg.

Bredband grävs ner.
Bredband på landsbygden är en lönsam investering för staten. FOTO: TRONS/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

 Digitaliseringsminister Anders Ygeman säger gång på gång att bredbandsutbyggnaden står sig väl i internationell jämförelse. Och han har rätt, bredbandsutbyggnaden har gått bra.

Om du har turen att bo i stan, vill säga. Men rör vi oss utanför tätorterna händer något intressant. Här finns den glömda landsbygden. Det digitala b-laget, Anders.

Så här är det enligt Post- och telestyrelsen. I Sverige har 87 procent av hushållen snabbt bredband, men dessa siffror är dopade av våra städer. På landsbygden har bara drygt varannant, 55 procent, samma möjligheter.

I vår nya rapport understryks allvaret ytterligare. Den långsamma utbyggnaden på landsbygden innebar att ingen region nådde regeringens bredbandsmål, och 15 av 21 regioner kommer aldrig att göra det om inte kraftfulla åtgärder görs. Den krassa verkligheten är att om vi inte gör något kommer framtidens sjukvård att bli mindre tillgänglig, näringslivet stagnera och livskvaliteten bli sämre på landsbygden. Många politiker ute i landet har förstått detta. Nu måste du och andra i Stockholm också göra det, Anders. Och sedan agera.

För det första behövs investeringar i form av stödmedel, vilket i sin tur skapar förutsättningar för marknadsaktörer att fortsätta satsa miljardbelopp. Enligt Post- och telestyrelsens uppföljning av regeringens bredbandsstrategi bromsade två av tre av de största aktörerna sina investeringar. Telia minskade med 24 procent och stadsnäten med ungefär lika mycket. Den tredje, IP-Only, ökade förvisso investeringen och byggde mer än någonsin men även här syns allt svårare utmaningar i många områden.

Om stödmedelsnivåerna ökar kan dessa marknadsaktörer investera mer. Både marknadsaktören och politikern måste ta sitt ansvar för att vi någonsin ska nå regeringens eget bredbandsmål och uppfylla deras strategi om hållbar utveckling i hela landet. Det får inte finnas något vi och dom. Bara vi.

För det andra måste vi se på stödmedel för vad det egentligen är – en investering som kommer betalas mångfalt tillbaka. Förutom tillgång till framtidens samhällsservice visar beräkningar att bredbandsutbyggnaden skapar tiotusentals arbeten samtidigt som skatteintäkterna ökar med 11 miljarder kronor. Stödmedel till fiberutbyggnaden är en plusaffär hur man än räknar, Anders.

För det tredje måste vi förändra vår syn på infrastruktur och göra prioriteringar utifrån dagens och morgondagens krav. När man läser om regeringens olika miljardsatsningar kan man inte undgå att undra om regeringen i själva verket har en gammaldags syn på infrastruktur.

Ena sekunden ger man 799 miljarder till vägar för att i nästa göra en ”storsatsning” om 2,85 miljarder på en bredbandsutbyggnad som redan i dag är en samhällsviktig infrastruktur och ännu mer så i framtiden. Ledsen, men detta känns inte som en modern syn som tar hänsyn till dagens och framtidens behov.

Oavsett hur vi ser på saken kan man inte komma från att bredbandsutbyggnaden är en överlevnadsfråga för landsbygden, Anders. Vi vägrar medverka till att bostadsadressen bestämmer vilka möjligheter man har.

Terese Bengard

Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska Leva

Fredrik Borg

Affärsområdeschef konsument IP-Only