Samhällsnyttan av att använda mer skogsbränsle som grot är uppenbar. Det minskar vårt fossila beroende och minskar utsläppen av fossil koldioxid.
Tillförseln av energi från biobränsle har nu gått om den sammanlagda tillförseln från kärnkraft och vattenkraft. Svenska Bioenergiföreningen Svebio beräknar att den totala tillförseln av bioenergi hamnar på 137 TWh i år, varav sju till åtta TWh kommer från grot.
Dåligt pris
Men hur bra är det för landets skogsägare att komma körande med landets nygamla energikälla för några få tior tonnet?
- Det är fullständigt uteslutet att tjäna grova pengar på groten med dagens energipriser. Och billig energi är något som vi alla vill ha, även skogsägare, säger Rolf Björheden programledare för Skogsbränsleprogrammet inom Skogforsk.
Mindre tillskott
Han påpekar att även om priset på grotflis skulle fördubblas så blir pengarna till skogsägaren ändå bara ett mindre tillskott till markberedning eller en plantering.
Och hur är det då med de negativa effekterna av att ta ut groten ur skogen?
- Det blir en tillväxtminskning, kanske ett till två års tillväxttapp sett på en omloppstid, enligt modern forskning. Man måste ha skogen i 72 år i stället för 70 år för att den ska bli lika stor.
- Det mest positiva är sannolikt att föryngringsåtgärderna blir billigare och enklare när hygget risrensats.
Max tre ton
Tar man bort grot motsvarande minst ett halvt ton aska per hektar ska man någon gång under omloppstiden återföra aska, dock max 3 ton per hektar, enligt Skogsstyrelsens regler.
Huvudskälet är att motverka uttagets försurande verkan. Men det är inte lätt att få tag i aska i flera delar av landet. Och om
alla skogsägare vill ha tillbaks tre gånger mer aska än vad som tagits ut i grot kan det bli svårt att få den att räcka.
Utveckla tekniken
- Teknik och rutiner för askåterföring måste utvecklas, det skall vara krångelfritt, billigt och attraktivt att få tillbaka askan till sin skogsmark. När man gör en affär som skogsägare är det viktigt att man ställer tydliga krav, även när det gäller askåterföring.
Det tas numera ut grot på omkring en tredjedel av landets hyggen. Det är stora mängder näringsämnen och buffrande ämnen som förs bort från skogen.
Nu vill myndigheterna sätta press på värmeverken.
För billigt
- Många värmeverk blir av med askan billigt till andra verksamheter som att bygga vägar och göra hårdgjorda ytor. Men det ska inte vara okej längre. Om värmeverken köper grotflis måste de förmedla tillbaka askan till skogen i första hand, säger Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen.
Hon påpekar att askan innehåller näringsämnen som fosfor som behövs för att upprätthålla tillväxten i skogen på sikt.
Också bortförsel av kväve kan försämra tillväxten, men i södra Sverige kompenseras det av kvävenedfall och i norra Sverige kan det kompenseras med gödsling.Härje Rolfsson