facebooktwittermail

Prioritera förtroende vid arrende – även om det ger lägre ersättning

Ett korrekt kontrakt, förtroende och uppdaterade markkartor – det är tre saker som behövs när du ska arrendera ut mark. ATL:s ekonomicoach Elenore Wallin ger sina bästa råd.

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland.

Jag har haft min mark utarrenderad tidigare men nu har jag brukat den på själv ett antal år. Jag var inte riktigt nöjd med hur det fungerade med den förra arrendatorn och vill undvika att det händer igen. Inom ett par år kommer jag behöva arrendera ut min mark. Jag vill få tips på hur jag ska göra för att gården ska bibehållas i det goda skick som den är i dag. Behöver jag tänka på hur arrendekontraktet utformas? Ska det vara detaljerat eller hur löser jag det bäst? Jag undrar även hur jag ska tänka om prissättningen eftersom jag vill att det ska vara ett marknadsmässigt pris.

/Anna

Svar:

Arrendefrågor blir ofta specifika och individuella eftersom det finns lite olika förutsättningar. Grunden om vad som gäller hittar vi i arrendelagen som finns i Jordabalken. 

När vi upprättar arrendekontrakt följer vi en mall som innehåller de punkter som är nödvändiga för att arrendekontraktet ska fungera för båda parterna. Dit hör bland annat vad arrendet avser, arrendeperioden, pris och uppsägningstid. Det är många som vill lägga till detaljerade krav i arrendekontraktet men vi brukar försöka hålla det enkelt till det som styrs av arrendelagen. Om det läggs till detaljer om hur vissa delar ska skötas är det viktigt att komma ihåg att det behöver uppdateras vid förlängning av arrendekontraktet eftersom en del villkor blir inaktuella om det är gamla kontrakt.

Det har under senare år varit mer diskussioner om hur man ser på markens bördighet, vad marken innehåller för näringsämnen. Det var vanligt längre tillbaka att skriva in i avtalet hur mycket fosfor och kalium som skulle tillföras per år, men den delen har försvunnit helt under de senaste 30 åren. Jag tycker dock det är dags att vi återigen tittar på hur näringstillförseln görs under arrendeperioden då det finns ett antal fall där fosfor och kalium har sjunkit en till två klasser på markkartan under tiden när marken varit utarrenderad. En bra regel är att som jordägare ha en aktuell markkarta när marken arrenderas ut och att den förnyas ungefär var tionde år för att kunna se om värdena bibehålls.

Priset är svårt att svara på eftersom det beror på var i landet din mark finns. I vissa områden är det brist på mark, det finns fler som vill arrendera än det finns jordägare som vill upplåta sin mark. Du kan välja med att gå ut på öppen marknad där du får det bästa priset. Många jordägare har ett par stycken lantbrukare som de vill arrendera ut till och då blir priset mer en diskussionsfråga. Det brukar dock oftast hamna i samma nivå som vad marknaden betalar. För att bedöma om det är ett relevant pris kan vi räkna fram vad ett arrende motsvarar i räntekostnad vid markköp. Vid köp för ca 275 000 kr/ha blir det en räntekostnad som motsvarar 5 000 kr/ha i arrende.

Det är viktigt med förtroende mellan parterna, finns det en tvekan eller osäkerhet till arrendatorn är det kanske bättre att välja en annan arrendator även om det ger lägre ersättning. Även om ni är helt överens när samarbetet påbörjas händer det att delade meningar uppstår senare. Ta hjälp när du skriver arrendekontrakt för att få det korrekt. Ett rätt utformat arrendekontrakt minskar risken för att tvister uppstår under arrendeperioden. 

Elenore Wallin

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland

STÄLL DIN FRÅGA TILL VÅRA EXPERTER!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland och Anna Törnfelt, affärsrådgivare på Hushållningssällskapet Gotland svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu