Torbjörn Esping

3 707 kronor – så mycket kostade det enligt Jordbruksverket statistik att arrendera ett hektar jordbruksmark i Sydsverige 2020. Nivån är 1 procent högre än förra rekordåret 2014 och 1,7 procent högre än 2019.

Men det är inte bara i Sydsverige som arrendepriserna, exklusive gratisarrenden, slår rekord. Även i Västsverige, norra Mellansverige och norra Sverige är priserna för att arrendera jordbruksmark högre än någonsin.

Det är inga dramatiska prishöjningar på arrendena mellan 2010 och 2020. Efter att ha stått och stampat några år så har priserna ökat från 2019. Största ökningen förra året var i Västsverige och norra Sverige, med plus 2,2 procent.

– Vi har haft bra skördar 2019 och 2020 och det speglas i arrendepriserna, säger Lars Andersson, ordförande i Sveriges jordbruksarrendatorer.

Lars Andersson, ordförande Sveriges Jordbruksarrendatorer.

Men priserna skiljer sig kraftigt åt. Generellt är priserna i Sydsverige mer än dubbelt så högt som i Västsverige och östra Mellansverige. Och gapet har ökat de senaste fyra åren. Arrendepriserna per hektar varierar mellan 549 kronor i övre Norrland och 4 284 kronor i Götalands södra slättbygder.

Läs också:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bristande-lonsamhet-far-honom-att-avveckla-arrendet/"> Bristande lönsamhet får honom att avveckla</a>

– Skillnaden är nog för liten egentligen, om man tittar på avkastningsförmågan i Norrland och i södra Sverige, säger Lars Andersson.

– Men det är drag efter mark i norra Sverige i de områden där det finns djur.

I södra Sverige är det inte bara avkastningsförmågan som drar upp priset. Även specialodlingar av grönsaker gör jorden extra värdefull.

– Där finns det en helt annan förmåga att betala än vad man har för vanlig jordbruksmark, säger Lars Andersson.

Henrik Schmiterlöw, som är ordförande i Hyres- och arrendekommittén i Sveriges Jordägareförbund, säger att längden på arrendet är en faktor som drar upp priset.

– Många som arrenderar är villiga att betala ett högre pris på fleråriga arrenden för att få besittningsskydd.

Henrik Schmiterlöw, som är ordförande i Hyres- och arrendekommittén i Sveriges Jordägareförbund.

Statistiken bygger på en undersökning som skickades till 1 800 jordbruk, och 65 procent svarade. Det här innebär att det finns en osäkerhet i statistiken.

Vad arrendet kostar i verkligenheten är alltså något annat än vad statistiken visar. Det varierar förstås med var i landet marken ligger och om det är åker eller bete.

Priset påverkas också av att avtalen kan bestå av mer än mark. De rena markarrendena har ökat från 65 till 75 procent sedan 2018. Men i 25 procent av avtalen ingår förutom mark också stödrätter, maskiner, byggnader eller bostadshus.

– Ibland kan de ingå stora byggnader som inte går att använda till något vettigt, då kan det påverka arrendet nedåt, om de kostar mer att underhålla än vad de ger som intäkt, säger Lars Andersson.

Många gårdar kämpar med sin lönsamhet och arrendet är ofta en stor del av kostnadsmassan.

– Det är hur duktig du är och vad du har för lönsamhet i ditt företag som avgör vilket arrende du kan betala, säger Lars Andersson.

<h3>Fakta: I arrendeavtalen ingår ofta mer än mark</h3>75 %  bara mark25 %  inte bara mark21 % stödrätter ingår i avtalet6 % maskiner, byggnader och anläggningar för jordbruksverksamhet1 % bostadshusKälla: Jordbruksverket.

Färsk statistik från Jordbruksverket visar att arrendepriserna når nya höjder.– Det visar att det finns en framtidstro, säger Henrik Schmiterlöw, Sveriges Jordägareförbund.

”Finns en framtidstro”, säger Henrik Schmiterlöw, Sveriges Jordägareförbund.

Arrendepriser sätter rekord – högsta på tio år

Företagande

Färsk statistik från Jordbruksverket visar att arrendepriserna når nya höjder. Generellt är priserna i Sydsverige mer än dubbelt så högt som i Västsverige och östra Mellansverige.