facebooktwittermail d

”Förändras världen snabbare än Arla?”

Det behövs ett svenskt mjölkpris för att få ut svenska mervärden på den svenska marknaden.

Arlas logga
”Arla har efter kalla kriget byggt upp en imponerande organisation som framgångsrikt har navigerat i en allt mer globaliserad värld.” FOTO: ANDREW KELLY/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Rickard Nilsson drömmer om att ta över familjegården och starta upp mjölkproduktionen igen. Men när 34-åringen ringde Arla för att fråga om han får bli medlem och leverera mjölk blev han nästan utskrattad. Orsaken var att Rickard Nilssons besättning ska bestå av 22 kor. Det anses vara allt för få för att mjölkbilen, som redan åker förbi gården, ska stanna. Det här berättar han i ett reportage i ATL.

Frågan är dock hur länge till Arla kan torgföra den här attityden. För världen stöps om. Ett krig och en pandemi kommer vare sig vi vill det eller inte förändra samhället – och förutsättningarna för att driva mejerirörelse.

I årtionden har vi varit vana vid att utvecklingen bara går åt ett håll. Konkurrensen på livsmedelsmarknaden har blivit hårdare i takt med att allt fler handelshinder försvunnit och transporterna blivit billigare. Storleksrationaliseringen har drivits på av teknikutveckling, bransch och politik.

Samtidigt har värdesättandet av nationell livsmedelsproduktion varit svag. Ett alltför illustrativt exempel är att vi sedan EU-inträdet har försökt att formulera slagkraftiga försäljningsargument för svensk mat. Men mervärdena som skulle fånga alla konsumenter har varit svårfunna. Statistiken talar sitt tydliga språk.

I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag är siffran 50 procent, samtidigt som befolkningen växt med miljoner.

Arla har framgångsrikt navigerat i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. Den globala expansionen har varit stor. Produktutvecklingen har varit imponerande. Stordriftsfördelarna betydande. Det har inte funnits en plats för små besättningar.

Men nu kan den storskaliga och gränsöverskridande organiseringen av produktionen som har tjänat kooperativet väl bli ett problem. Orsaken är att de samhällstrender som har setts som dömda att bara gå åt ett håll vänder.

Vi ser en utveckling mot att handelshinder kan komma åter, när ett av grundantagandena inom handelspolitiken – att omfattande handel hindrar krig – nu ifrågasätts.

Transportkostnaderna skjuter i höjden som ett resultat av utfasningen av den ryska oljan och skatter som ska påskynda klimatomställningen.

Utbudet av arbetskraft inom de gröna näringarna kan öka kraftigt i Sverige och resten av Europa. Om de ukrainare som har tvingats fly sitt land inte kan återvända i närtid lär mottagarländerna vara nödda och tvungna att få de vuxna i arbete, samtidigt som barnen går i skola eller förskola.

I politiska församlingar i Sverige har pandemin och kriget också påvisat vikten av en svensk livsmedelsproduktion. Kommunpolitiker och tjänstemän som har ställts inför uppgiften att upprätta planer för hur verksamheten ska fungera i händelse av kris eller krig brukar snabbt landa i analysen att lokal och regional livsmedelsproduktion är avgörande. Läggs klimat- och miljöhänsyn till det hela ökar än mer argumenten för svensk mat som har transporterats kortare sträckor.

Man kan säga att nationsgränserna åter spelar roll. Konsumenter och politiker kan vara på väg att återupptäcka svenska livsmedels största mervärde – att de är svenska.

Det här kan göra att trenden på livsmedelsmarknaden vänder. Globaliseringen utmanas av isolationism.

Som livsmedelsföretag och mejeri innebär det här att kraven från politiken och konsumenter kan ändras. Plötsligt har den 22 djur stora mjölkbesättningen en plats igen. Och det är i en hållbar livsmedelskedja som ska vara mindre sårbar, vilket i offentliga upphandlingar lär innebära krav på korta transporter och regionalt hållen livsmedelsförädling.

Utvecklingen sätter också en annan av Arlas strategier i ett annat ljus – den om ett mjölkpris. När nationsgränserna åter börjar spela allt större roll finns en dragning mot att livsmedelsmarknaderna blir allt mer nationella. Och när det som allt mer kommer att kunna styra konsumenters betalningsvilja är produkternas ursprung behöver Arla anpassa sig.

Det behövs ett svenskt mjölkpris för att få ut svenska mervärden på den svenska marknaden.

Arla har efter kalla kriget byggt upp en imponerande organisation som framgångsrikt har navigerat i en allt mer globaliserad värld. Men nu kan det kalla kriget vara tillbaka, och med det nya krav från politiker och konsumenter.

Det går inte längre att motarbeta små besättningar, i tider av ofred behövs alla.