d
Debatt44 minuter sedanKommentera

”Arbetsvetenskap för jord och skog kan rädda liv”

De gröna näringarna drabbas årligen av 6-7 dödsfall i arbetsrelaterade dödsolyckor. Ändå finns ingen samlad arbetsvetenskaplig forskning med tydligt fokus på vare sig jord- eller skogsbruk. Det vill vi ändra, skriver Tomas Nordfjell och Peter Lundqvist.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Arbetsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin som studerar arbete och arbetsliv, med fokus på arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetsmarknad. Arbetsvetenskaplig forskning och utbildning var avgörande för den förbättring av arbetsvillkor som skett inom jord- och skogsbruk sedan andra världskriget.

Att området fortfarande är högst relevant visar den samlade statistiken över olycksfall och ohälsa inom jord- och skogsbrukssektorn. Enligt Arbetsmiljöverket dog i genomsnitt 6-7 personer per år i arbetsrelaterade dödsolyckor inom de gröna näringarna 2014 - 2024. Enligt Jordbruksverket är även den psykiska hälsan problematisk då 17 % av lantbrukarna uppvisar depressiva symtom samt att 8 % anger att de någon gång, sedan de blev lantbrukare, allvarligt övervägt att ta sitt liv. Ej publicerad statistik visar på psykisk ohälsa även inom skogsbruket.

I nuläget finns ingen samlad arbetsvetenskaplig forskning med tydligt fokus på vare sig jord- eller skogsbruk. Därför föreslår vi att en professur inrättas inom det bredare området ”Arbetsvetenskap inom areella näringar” vilket innefattar både jord- och skogsbruk. Ett motiv till denna bredare professur är att många arbetsförhållanden har blivit mera lika varandra inom de två näringsgrenarna, med likartade problemområden som följd. Ett annat motiv är att det finns goda exempel på lösningar på vardera håll som kan utvärderas, utvecklas och implementeras inom den andra grenen.

Knutet till denna professur föreslår vi också att en forskarskola med doktorander inrättas. Ett antal doktorander som samverkar inom näraliggande forskningsuppgifter är en förutsättning för fortsatt utveckling av forskningsfältet, för framtidens lärare och för en bredare spridning av resultat.

Den naturliga hemvisten är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som en fakultetsövergripande satsning och gärna då med koppling till den nystartade civilingenjörsutbildningen i bioresurssystem vid SLU där jord- och skogsbruk kombineras. Den nya kunskapen kan då implementeras i såväl jord- och skogsbruksinriktade utbildningar som i ingenjörsutbildningen.

En tänkbar finansieringsmodell för hela paketet med professur och forskarskola är att universitet och forskningsfonder samt näringsliv tillsammans bidrar inom detta tillämpade forskningsområde. Ett exempel på en tidigare genomförd satsning enligt den modellen är forskarskolan FIRST där ett tiotal doktorander utbildades, och som nu utgör en viktig del av den akademiska kompetensen inom det skogsteknologiska området vid universitet, forskningsinstitut och näring.

Effekten av föreslagen satsning förväntas vara att Sverige återtar ledartröjan när det gäller attraktiva arbetstillfällen inom jord- och skogsbrukssektorn. Ytterst handlar en bättre arbetsmiljö om att rädda liv.

Publicerad: 44 minuter sedan

Vad tycker du om artikeln

Logga in för att reagera på artikeln

Var med i diskussionen

Dela med dig av dina tankar och diskutera med andra läsare.

Kommentarer

Genom att kommentera godkänner du våra communityregler.

Vad tycker du? Skicka din debattartikel till debatt@atl.nu.