Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Arbetsliv 22 juni 2017

    Arlas räntetrick blev olagligt

    Arla i Sverige har under minst tio års tid ägnat sig åt en omtvistad form av skatteplanering, det kan ATL avslöja idag.

    FOTO: Olle Carlsson

    Av ett beslut från Skatteverket som ATL begärt ut framgår att Arla sedan 2004 gjort ränteavdrag på minst 353 miljoner kronor i Sverige. Samtidigt har bolaget tagit upp motsvarande summa som intäkt i Danmark, där skatten är lägre.

    Men efter en lagändring säger Skatteverket nu nej och Arla får betala miljoner i extra skatt.

    – Först och främst blir det en extra skattebelastning om 6,6 miljoner kronor. Sedan blir bolaget även av med ett deklarerat underskott som de nu inte kan utnyttja skattemässigt längre fram, säger Mats Åkesson, sektionschef på Skatteverkets storföretagsenhet i Malmö.

    Internt avtal

    Den 27 augusti 2004 ingår Arlas svenska och danska tjänstemän ett avtal med varandra. I dokumenten står det ”Subordinated loan agreement”. I klartext handlar det om ett internt lån på 600 miljoner kronor som ska finansiera Arlas nya mjölkpulverfabrik i Vimmerby. Räntan sätts till sex procent.

    Upplägget innebär att räntekostnader på 36 miljoner kronor per år kan börja dras av från Arlas svenska bolag Arla Foods AB, som i Sverige beskattas som ett vanligt aktiebolag. Istället tas de upp som intäkter i Danmark, där Arlas moderbolag Arla Foods AF Amba beskattas enligt särskilda regler för kooperativ. Enligt Arlas uppgift till Skatteverket är skatten för Arla i Danmark så låg som under tio procent.

    Ny lag efter Carema

    Men 2013 kommer en ny lag i Sverige, bland annat efter att ägarna till vårdbolaget Carema lyft vinster ur landet via interna lån. Det är den lagen som nu också sätter stopp för Arlas skatteplanering. I deklarationen för 2014 vill Arla återigen göra ränteavdrag för sina interna räntekostnader. De skriver till Skatteverket som i ett preliminärt beslut säger nej. Arla motsätter sig det preliminära beslutet, men Skatteverkets beslut kvarstår. Arla överklagar, men drar tillbaka sin överklagan den 17 mars i år.

    Vill inte svara

    Simon Ho har enligt karriärsajten Linkedin sin bas i London. Han jobbade enligt sajten på två stora investmentbanker innan han kom till Arla 2011. Nu är han finanschef på Arla i Sverige och därmed högst ansvarig för bolagets svenska skatter. När ATL ringer honom vid lunchtid är han på väg in i ett möte, men lovar att återkomma. På kvällen hänvisar han istället i ett mejl till Arlas presschef Erik Bratthall.

    Även Erik Bratthall är sparsam med information. Så här svarar han på frågan om skatteupplägget fortsatt även under de år som processen med Skatteverket pågått, alltså 2015 och 2016:

    – Det är samma svar som jag måste återvända till hela tiden, säger Erik Bratthall. Det här är inte rätt forum för att kommunicera detaljer i vår resultaträkning. Vi har en otrolig mängd konkurrenter som vill veta svaren på precis de frågor du ställer, säger han.

    Ägare uppmanas fråga

    Enligt Erik Bratthall togs beslutet om att dra tillbaka överklagan efter att Arla talat med konsulter. När ATL undrar om det finns något sätt för de mjölkbönder som äger Arla att ta reda på vad processen kostat totalt, inklusive konsultarvoden, blir Bratthall märkbart pressad och säger till slut att han inte vet.

    – Om det finns frågor kan vi väl i så fall uppmana dem att höra av sig till oss, säger Erik Bratthall. De är jättevälkomna.

    ”Rättsläget var oklart”

    I Arlas årsredovisning står det ”Arla ska inte inrätta skattestrukturer avsedda för undandragande av skatt som saknar kommersiell substans och som inte överensstämmer med lagens mening.”

    Det här upplägget har rullat i minst tio år. Hur rimmar det med er skattepolicy?

    – Rättsläget var oklart, vi ville ha Skatteverkets beslut, svarar Erik Bratthall. Nu har beslutet kommit och vi har beslutat att inte överklaga. Det är så här man gör, om man inte har svaret så frågar man Skatteverket. Sedan får man finna sig i Skatteverkets beslut.

    Alternativet, som Skatteverket skriver, hade ju varit ett kapitaltillskott, att ni helt enkelt hade betalat för fabriken med era egna pengar?

    – Ja, säger Erik Bratthall. Det hade absolut varit ett alternativ.

    Tjänstemännens ansvar

    Så länge upplägget fungerade gynnande det Arlas ägare. Men för 2014 får man nu skatta dubbelt, först i Danmark och sedan den extra skatten i Sverige.

    Vad har ni tjänstemän för ansvar för det misslyckade upplägget?

    – Vår ambition har varit att göra det bästa för våra ägare, säger Erik Bratthall. Affärsmässiga beslut tas av tjänstemännen och därmed är det tjänstemännen som har ansvaret.

    LÄS MER: Experten: systematiskt missbruk av reglerLÄS MER: Stigande mjölkpriser bäddar för rolig sommarLÄS MER: Arla höjer mjölkprisetLÄS MER: Arla får backa på annonsLÄS MER: Arla lanserar Yoggi i KinaLÄS MER: Arla sänker mjölkpriset i StorbritannienLÄR MER: Arlas pris ligger kvar

    Arlas ränteavdrag*:

    2004: 12 526 000 kr

    2005: 36 000 000 kr

    2006: 36 000 000 kr

    2007: 37 476 000 kr

    2008: 42 760 000 kr

    2009: 26 014 000 kr

    2010: 35 035 000 kr

    2011: 44 041 000 kr

    2012: 45 387 000 kr

    2013: 37 965 000 kr

    Sammanlagt 2004-2013: 353 204 000 kr

    2014: Arla vill göra ränteavdrag för räntekostnader på 35 988 217 kr. Med anledning av den nya lagen mot skatteplanering via interna lån skriver de till Skatteverket. Skatteverket säger senare nej till Arlas avdrag.

    2015-2016: Arla vill inte uppge hur de hanterat sitt interna lån under den tid Skatteverkets utredning pågått. Enligt de lånevillkor som framgår av Skatteverkets beslut går det nuvarande lånet ut den 21 december 2018.

    2017: Arla drar tillbaka sin överklagan hos Skatteverket.

    *I Skatteverkets omprövningsbeslut framgår att det interna lånet är på 600 miljoner kronor och att det inte amorterats. Där står också att räntan från början sattes till 6 %. Lånet har sedan omförhandlats tre gånger och räntan har då kopplats till den 6-månaders s.k. STIBOR-räntan, som är ett snitt på den ränta som bankerna har när de lånar ut pengar till varandra. ATL har med hjälp av de lånevillkor som framgår av Skatteverkets beslut, statistik från Riksbanken samt vedertagen praxis vid liknande lån gjort en uppskattning av Arlas ränteavdrag under perioden 2004-2013. Summorna har inte justerats för inflation, ränta etc.

    Källor: Skatteverkets beslut, Riksbanken, ATL:s beräkningar.

    Relaterade artiklar

    Till toppen