facebooktwittermail

Är det ekonomiskt smart att investera i dränering?

Är det ekonomiskt smart att investera i dränering eller dikesrensning? ATL:s ekonomicoach Elenore Wallin reder ut.

FOTO: ATL

Min gamle farfar pratar så mycket om att jag ska dränera och rensa diken, han säger att det alltid är lönsamt. På en av gårdarna som jag brukar har det inte dränerats eller gjorts några förbättringar på minst 30 år. Jag tycker ändå att jag har ganska bra skördar men tror att jag kan höja dem mer om marken har bra bördighet. Om jag nu ska lyssna på farfar är det vattenfrågan som är den del jag ska börja med att förbättra? Hur snabb återbetalning kan jag räkna med?

Niklas

Under flera decennier har vattenfrågan varit lite underskattad och nedprioriterad. Det är dock en jätteviktig fråga både när vi har för lite och för mycket vatten. De höga markpriserna har inneburit att det blivit mer viktigt att vårda och underhålla sin mark. Din frågeställning är både en biologisk och en ekonomisk fråga eftersom du efterfrågar högre avkastning och det leder i sin tur oftast till bättre ekonomiskt resultat.

Vi börjar med en enkel ekonomisk beräkning för täckdikning. I dag är den totala kostnaden för täckdikning cirka 30 000 kronor per hektar, det inkluderar allt arbete och material. Det kan ställas i relation till att priset på åkermark i slättbygden är minst 300 000 kronor per hektar (det är viss variation mellan olika delar av landet). För 30 år sedan kostade ett hektar att köpa ungefär lika mycket som det kostade att dränera ett hektar.

Ekonomisk avskrivning på dränering är 10 år vilket ger en årlig kostnad på 3 000 kronor per hektar (tidigare har det varit 20 år), och den tekniska livslängden är 40-50 år. Med tanke på att det täckdikades mycket på 1960-talet finns det stora arealer som i dag har behov av underhåll av täckdikning eller nytäckdikning. Vilket och hur stort behovet är varierar mellan olika jordarter.

Skördeökningen för nytt system jämfört med gammalt system med tegelrör är drygt 10 procent eller cirka 1 000 kg per hektar enligt nya försök. Det innebär en ökad intäkt för höstvete på cirka 1 500 kronor per hektar. Förutom ökad skörd blir det mer rationellt att bruka fälten när hela fältet torkar upp samtidigt. Grödan klarar torka bättre genom att den får ett mer utvecklat rotsystem. Genom bra fungerande markanläggningar blir variationen mellan olika år mindre vilket i sin tur ger stabilare ekonomi i företaget. Det behövs cirka 20 år för att täckdikningen ska vara betald med bara skördeökning.

Det är bra att göra en ny täckdikning, men för att uppnå optimalt resultat är det viktig att komma ihåg att rensa eller underhålla öppna diken som är en del av avvattningssystemet. Rensning av diken kostar cirka 30 kronor metern. Det finns många vilande dikningsföretag i landet som har ett stort behov av att underhållas. Det är svårt att uppnå full skördeökning av täckdikning om inte systemet fungerar hela vägen.

Jag har ett gemensamt dike som går genom min fastighet och i vår har jag sett ett verkligt resultat på vad en dikesrensning ger för effekt. Vi rensade det gemensamma diket i höstas och det är första gången på minst 20 år som vattenflödet inte gått upp och svämmat över på angränsande åkermark.

Avslutningsvis skulle jag ställa frågan så här: Har du råd att inte dränera eller rensa diken?

Elenore Wallin

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland

STÄLL DIN FRÅGA TILL VÅRA EXPERTER!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu