Matif som först förhindrade säljare av terminer att leverera in vete på leveransdagen, dubblade i veckan marginalsäkerhetskravet för dem som är sålda terminer i novemberkontraktet. Genom en rad åtgärder påverkar börsens ansvariga personer benchmarkpriset på vete i Europa. Eftersom priset är och har varit utsatt för den här typen av påverkan, måste man ifrågasätta värdet av marknaden för vad som brukar kallas för 'price discovery'.
Eftersom priset inte sätts helt och hållet på en fri marknad, utan är kompromissat på ett rätt grovt sätt, är det inte tillförlitligt för att prissäkra spannmål med. Det förekommer också allt mer att fysiska avtal görs med utgångspunkt i Matifnoteringen plus eller minus en 'basis'. Eftersom Matif-terminerna inte längre kan sägas återspegla ett verkligt värde eller 'fair value', är dessa avtal ur ekonomisk synvinkel mindre ändamålsenliga att ingå.
Chicagopriset på vete steg med 4 % i veckan. Matif var upp endast 1 %.
Regn i Brasilien och bra väder i USA, samt ur teknisk synvinkel avslutad rekyl uppåt, innebär att det är troligt att veckan bjuder på prisnedgångar.
Odlingsväder
Spanien och södra Frankrike, som förra veckan väntades få något mer än normal nederbörd, är ser nu helt torra ut. Nordafrika och Italien är också helt torra. Det väntas regna väsentligt mer än normalt, 2 - 3 gånger det normala i Norden och i östra Europa, där Polen är centrum för nederbörden.
Från att ha varit torrt i västra USA, visar prognoskartan den här veckan att det torra vädret väntas röra sig österut med fokus på den amerikanska Södern.
För två veckor sedan var prognosen helt torr för Ryssland, Ukraina, och västra Asien. Förra veckan var det torrt enbart runt Svarta Havet. Nu är det upp till 2 gånger mer nederbörd än normalt i prognosen för de kommande två veckorna.
Även i Brasilien har vädret vänt från extremt torrt för två veckor sedan till dagens prognos, som indikerar upp till dubbelt så mycket regn som normalt i Minas Gerais, Goiás och São Paulo. Mato Grosso väntas få normal till något mer än normal nederbörd de kommande två veckorna.
Indien är nästan helt torrt. Australien är torrt i SW, men SE väntas få upp till 6 gånger så mycket nederbörd som normalt.
Vete
Novemberkontraktet på Matif har gått upp med 1 % sedan förra veckan och ligger vid 160 euro per ton, upp 10 från bottennoteringen i slutet av september. Chicago-vetet har gått upp med 4 %. Contangot mellan november och januari-kontraktet är nästan 20 % omräknat till årsränta på Matif. Contangot mellan Chicagobörsens decemberkontrakt och mars-kontrakt är hälften så stort. Det brukar nästan alltid vara contango på Chicagobörsen och mer sällan - och aldrig så här stort - på Matifbörsen. Vad är orsakerna till detta?
För det första finns det gott om vete av årets skörd. Det gör att spotpriset blir lågt, i förhållande till pris längre fram. Contangot speglar kostnaden för lagring. Men varför är det så mycket högre för Matif än det är för Chicagobörsen? Till stor del beror det på Matifbörsens exceptionellt märkliga funktionssätt. Båda silor som är leveranspunkt är fulla och tar inte emot mer material. En terminssäljare måste leverera in i silon. Så är det inte i Chicagobörsen. En terminsköpare på Matif som tar leverans, måste hämta ut spannmålen från silon. Så är det inte heller på Chicagobörsen, där man kan fortsätta att lagra spannmålen hos silon där det ligger. Detta icke-fungerande system på Matif, där silooperatörerna har alla trumf på hand, har fått terminsköpare att snabbast möjligt vilja ta sig ur sina köpta positioner på Matif. Det kommer att sluta olyckligt om man har terminskontrakt kvar vid leverans.
Silooperatörerna är också de som bestämmer vad som är underliggande till terminskontraktet. Den som för ett år sedan trodde sig köpa ett terminskontrakt på kvarnvete när han eller hon köpte november-2014-kontraktet, kan idag känna sig blåst. Senalia och Socomac-silon meddelade på sensommaren, som jag rapporterat tidigare, att de tagit emot vete med falltal så lågt som 170. Idag är det alltså inte ett kvarnvete, utan ett fodervetekontrakt. Detta är också en av anledningarna till varför prisfallet är så mycket större för Matifs novemberkontrakt än det är för Chicagovetet.
När vi tittar på skillnaden mellan novemberkontraktet på Matif för 2014 och decemberkontraktet för 2015, ser vi att skillnaden är 13 % omräknat till årsränta. Det är som sagt ovanligt högt för att vara Matif. Motsvarande skillnad för Chicagomarknaden är 10 %, vilket är den nivå det alltid brukar ligga på och som på goda grunder får antas motsvara lagerkostnaden. Varför är skillnaden så stor för Matif just nu? En del av svaret är redan givet. Sedan skörden i år har årets novemberkontrakt blivit ett fodervetekontrakt, enligt information från Senalia och från börsens hemsida och samtal med ledande personer på börsen. Det ger ett lågt pris. Nästa års decemberkontrakt kanske är ett kvarnvetekontrakt, i och för sig då av dålig sort, som vanligt, men ändå förmodligen ett vete av högre kvalitet än det du får i år. Häri ligger skillnaden i pris. Det är inte en ersättning för lagerkostnad, som i Chicago (och på alla andra råvaruterminsbörser i världen). Det är en effekt av att lagerhållarna själva har valt att det i år ska vara vete av sämre kvalitet som ska levereras till terminsköpare när leveransdagen kommer. Lagerhållarna får också själva handla dessa terminer, vars värde de påverkat genom sitt beslut. Misstanken finns att de har gjort det och tjänat grova pengar.
I veckan höjde Matifs clearinghus LCH Clearnet marginalsäkerhetskravet för dem som ligger kort. Det var inte någon liten förändring. Det var en fördubbling av säkerhetskravet. Uppenbarligen vill man från börsens sida gärna att priset stiger.
En del seniora marknadsbedömare drar sig inte för att kalla Matif för en' Maffia-börs'. Jag stannar vid att jag inte kan rekommendera någon att använda Matif för prissäkring. Inte heller ska man ingå kontrakt för spannmål baserat på priset på Matif:s terminer. Priset har ingen integritet. Det bestäms inte av utbud och efterfrågan på kvarnvete utan av börsens och lagerhusens beslut och manipulationer. En terminsmarknads funktion är att ge information om rätt pris (price discovery), att ge en möjlighet för prissäkring och en möjlighet att lagra in/hämta ut. Matif ger endast en möjlighet till prissäkring, men med villkor (marginalsäkerhetsförändringar), som är opålitliga. Matif uppfyller inte kraven som man ska ställa på en terminsbörs.
Här har vi fått MiFID2 av förra presidenten Sarkozy och dennes fd finansminister Barnier, nu i Europaparlamentet och ansvarig för MiFID2. MiFID2 är oerhört skadligt och det är baserat på en myt med politiskt värde. Samtidigt har vi själva den franska börsen som uppenbarligen inte drar sig för att manipulera priset på en rad olika sätt!
Man bör istället använda sig av Chicagobörsens terminskontrakt eller om man kan acceptera lite lägre likviditet, Liffes fodervetekontrakt i London. Den som först kommer med ett bra europeiskt alternativ till Matif, kommer att ta hela marknaden från dem.
Chicagovetet (december) fortsätter att handla starkt och spekulanterna är fortfarande väldigt sålda marknaden, vilket kan ge extra stöd för en fortsatt uppgång. Återhämtningen ligger nu nära det tekniska motståndet vid 542 cent och det kan vara "nära nog". Marknaden stängde i fredags på 516, efter en uppgång med 4 % på veckobasis. Amerikanskt vete är dyrt i konkurrensen med vete från EU och Svarta Havs-regionen. Det kan kanske räcka för att priset ska vända ner i veckan som kommer.
Matifs novemberkontrakt faller i relation till Chicagovetet omräknat till euro, såsom det borde givet att det är ett "försämrat" vete. Det finns ytterligare potential för skillnaden att öka, ju närmare leveransdatumet på novemberkontraktet kommer.
Sådden av höstvete i USA har avancerat från 56 % färdigt förra veckan till 68 % den här veckan.
EU exporterade 1 mt den senaste veckan och exporttakten är rekordhög. Exporten uppgår hittills till 9 mt och det är 0.5 mt mer än förra året, som också var ett rekord. Frågan är hur länge den här takten kan upprätthållas?
Vetepriset i Kina föll med 3 % i veckan - ett tecken på att efterfrågetrycket minskar.
Jag tror man ska försöka sälja nu när Chicagopriset är så nära det tekniska motståndet. WASDE-rapporten sade att det finns gott om vete i världen och global ekonomi växer mindre än tidigare förväntat enligt IMF. Matif bör man av integritetsskäl överhuvud taget inte befatta sig med.
Majs
Decemberkontraktet CZ4 nådde upp till motståndet på 360 cent och därmed är rekylen (uppåt) över. Vi går över till säljrekommendation. Crop ratings låg på oförändrade exceptionellt höga 74 % good/excellent.
Skörden av majs i USA är sen, för att inte säga, mycket sen. I måndags var endast 24 % skördat, hälften av vad som varit normalt de senaste fem åren. År 2012 var 80 % skördat samma tid på året.
DOE rapporterade i veckan som gick att etanolproduktionen i USA överraskande föll. Råoljepriset har också rasat, vilket gör att etanol (och majs) automatiskt blir mindre värt.
Sojabönor
Sojabönorna (SX4) steg med 4% i veckan, med sojamjölet som motor. Eftersom sojamjölet nått upp till sitt motstånd, tror jag att uppgångsfasen är över.
Sojamjölet steg upp till 340, som är det huvudsakliga tekniska motståndet. Det är därför inte förvånande att priset föll så kraftigt efter att ha rört vid det i fredags. Säljare kommer nu att jaga priset nedåt och köpare gör bäst i att avvakta.
Sojaoljan har nästan brutit det tekniska stödet för den "sidledes" rörelse som pågått sedan början av september. Decemberkontraktet stängde på 32.02, som är nästan precis på det tekniska stödet.
Skörden är till 40 % klar, vilket är nästan 20 % under de senaste fem årens genomsnittliga takt.
Raps
Priset har fått stöd från prisuppgången på sojabönor, men gick ändå ner med 1%. Om vi får ett prisfall på sojabönor i veckan som kommer borde priset på rapsfrö, som redan utvecklats lite svagare än sojamarknaden, kunna registrera ännu större prisfall.
Potatis
Potatispriset har lämnat 6 euro bakom sig och stängde i veckan på 5.20, vilket är en prisnedgång på 10 %, från en redan låg nivå. På 70-talet fick CME sluta handla med potatisterminer, som då var en av de mest handlade terminskontrakten, därför att priset gick till noll. Den som tog leverans till noll, gjorde faktiskt vinst, sägs det, för att säckarna kunde säljas. Så illa ska det kanske inte gå nu, men frågan är var botten är?
Gris
Lean hogs decemberkontrakt föll i veckan till slut från 95 cent per pund till 90.
I Europa meddelade Ryssland att man slutar enligt Interfax att importera detaljer av kött som inte omfattades av det generella importembargot. Som förklaring anges att ryska myndigheter påträffat spår hälsofarliga ämnen i prover från sex EU-länder.
Lean hogs föll ner till 90, där det finns ett tekniskt stöd och återhämtade sig sent på fredagen. Frågan är vart priset kommer att ta vägen härnäst? Bryts 90 cent på nedsidan igen, är det en indikation på att 85 cent kan vara nästa anhalt.
Mjölk
Global Dairy Trade-auktionen den 15 oktober visade 3.9% högre pris på smör, men 3.6% lägre pris på SMP. Totalt sett noterades 1.4% högre pris på hela auktionen. WMP noterades också högre, +3.1%.
På Eurex har terminspriserna på såväl SMP som smör gått ner något den senaste veckan. Prisnedgången var större för SMP, -4 % medan smörterminerna backade med 1 %. Den förnyade svagheten är oroväckande, men det ser ändå på det hela taget ut som om det värsta av prisfallet är avklarat.
Socker
Prognosen om blötare väder i Brasilien fick rekylen uppåt efter sensommarens stora prisfall, att vända nedåt mot slutet av veckan. Fredagens stängningspris är dock nästan precis på ett det tekniska stödet vid 16.60 cent. Precis som förra veckan.