Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    ANNONS - i samarbete med Syngenta

    Guiden som optimerar din skörd

    Trots att vintern fortfarande gör sig påmind i många delar av landet, går vi mot ljusare och varmare tider. Inför säsongen har Syngenta tagit fram en guide som hjälper dig att tillväxtreglera vid rätt tidpunkt. Att hitta rätt behandlingstidpunkt i ditt fält är nyckeln för att lyckas.

     Per Sahlberg, lantbrukare.
    Per Sahlberg, lantbrukare.

    All odling kräver goda förutsättningar för att nå en hög skörd. Hoten mot de öppna fälten är däremot många. Häftiga regn, hagelskurar och stormbyar är för en spannmålsodlare en mardröm då liggsäd ofta blir en konsekvens.

    I genomsnitt drabbas cirka tio procent av stråsädesarealen varje år av liggsäd. Allt fler spannmålsodlare får nu upp ögonen för tillväxreglering.

    Lantbrukaren Per Sahlberg i Saleby strax väster om Skara har erfarenhet av både liggsäd och tillväxtreglering.

    – I höstas regnade det mycket, då var det maltkornet som råkade illa ut. Ett par år innan var det vetet som la sig platt där vi inte hade använt stråförkortning. Jag ser stråförstärkningen som en försäkring. Du vet ju inte hur förutsättningarna blir förrän det är för sent. Har jag en bra gröda på gång måste jag skydda den så kvaliteten blir bra och att jag får det tröskat.Ladda ner guiden här!

    Då är det också viktigt att ge grödan de allra bästa förutsättningar för att växa sig stark i såväl rotsystem som i strån.

    Om du tänker efter – när drabbades du av liggsäd senast, och vet du varför?

    Det finns två typer av liggsäd – rot och strå

    Rotliggsäd orsakas av att grödans rotsystem inte är tillräckligt utvecklat och då inte klarar att stå emot regn och vind. Rotliggsäd är vanligast i lerfattiga och mullrika jordar, och där vattenmättnad leder till att roten tappar fästet.

    Rotliggsäd uppstår främst tidigt på säsongen.

    Stråliggsäd orsakas av att strået helt enkelt är för tunt och svagt. I samband med regn och vind klarar inte strået att bära sin egen vikt och längd, än mindre med ett ax i toppen.

    Stråliggsäd är vanligast under den senare delen av säsongen.

    Genom kunskap om väder och förståelse för de förhållanden som just dina fält och jordar har, kan du påverka grödans förutsättningar. Tillväxtreglering vid rätt tidpunkt hjälper dig att stärka din gröda, och det är behandlingstidpunkten som är avgörande för att undvika liggsäd och andra utmaningar grödan stöter på under en säsong.

    Per Sahlberg, som i huvudsak använt Moddus®, berättar att innan det var tillåtet med tillväxtreglering fick han försöka bromsa och inte gödsla så mycket. Då blev det heller inte full skörd.

    – Självklart är det en fördel med reglering. Man kan utnyttja markens och grödans potential. Har du en bra gröda på gång så finns det möjlighet att gasa utan risk att det lägger sig, säger Per Sahlberg och fortsätter:

    – Min plan är att alltid köra stråförkortning för att utnyttja fält och gröda när bestånden ser bra ut. Däremot kan jag stå över när det är mindre bra bestånd.

    Syngenta har inför säsongen tagit fram en guide som hjälper dig att tillväxtreglera vid rätt tidpunkt. Via guiden kan du enkelt följa varje steg från planering och vidare genom de olika tillväxtfaserna.

    Med Syngentas produkt Moddus® Start förbättrar du både rothållfastheten och stråstyrkan i din odling, och minskar avsevärt risken för liggsäd.

    Moddus® Start används som tillväxtreglerare för höst- och vårvete, höst- och vårkorn, råg, rågvete, havre och gräsfrö.

    Tänk på att det är bara tillåtet att tillväxtreglera max 2 gånger per säsong med minimum 7 dagars intervall.

    Ladda ner guiden här!

    Tidig behandling med Moddus® Start redan i bestockningsfasen (stadie 25-29) gynnar utvecklingen av såväl rotsystem som sidoskott och ax. Det minskar därmed risken för rotliggsäd.

    Behandling vid stråskjutningsstadiet (31-32) bidrar till att korta strået och även göra det starkare. Det leder till minskad risk för stråliggsäd.

    Den sista behandlingen och det tredje steget sker i flaggbladstadiet (37-49). Det stärker strået i den övre delen och minskar risken för både stråliggsäd och axbrytning.

    Användning av tillväxtreglerare ska göras då grödan inte är stressad av yttre faktorer såsom torka, frost, näringsbrist eller svampangrepp.

    Till toppen