facebooktwittermail d

”Pågår en aningslös exploatering av värdefull odlingsmark”

Vi föreslår att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Det skriver företrädare för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i en debattartikel.

En åker och bilväg.
I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet, skriver företrädare för KSLA. FOTO: HUSSEIN EL-ALAWI/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Kriget i Ukraina, ”Europas kornbod” och världens fjärde största exportör av livsmedel, äventyrar stora delar av landets jordbruksproduktion. Tragedin är naturligtvis störst för den egna befolkningen, men den får kännbara konsekvenser även för Europa, som importerar 20 procent av sin vetekonsumtion från Ukraina, och för många andra länder.

Risken för livsmedelsbrist är uppenbar, med bland annat betydande prishöjningar i konsumentledet som följd. Situationen belyser med brutal tydlighet känsligheten i vår livsmedelsförsörjning.

I ett globalt perspektiv bedömer FN att världens befolkning år 2050 kommer att vara cirka två miljarder större än idag. Då måste jordens jordar, världens bönder och det internationella livsmedelssystemet, enligt World Resources Institute (WRI), leverera minst 50 procent mer mat. Och till priser som människor kan betala. Misslyckas det, vet vi hur det går.

Det finns få saker som så säkert förutsäger framtiden som stigande livsmedelspriser. De följs nästan alltid av sociala spänningar – i värsta fall kris, krig och förlust av allt vad hållbarhet heter.

WRI beräknar att enbart de ökande livsmedelsbehoven kräver nyodling av nästan 600 miljoner hektar jordbruksmark, motsvarande 13 gånger Sveriges landyta. Men det finns knappt någon mer mark att odla.

Nära 40 procent av världens isfria landmassa är redan upptagen av jordbruksmark. Samtidigt pågår en omfattande global jordförstöring. Årligen förstörs och försämras ungefär 12 miljoner hektar odlingsareal, eller cirka 1 procent av all åkermark på klotet.

Ekvationen 50 procent ökat matbehov och cirka 30 procent degenererad odlingsjord inom mindre än 30 år, går inte ihop. Dilemmat kan endast lösas genom att bevara och skydda den befintliga odlingsvärda jorden och samtidigt utveckla brukningsmetoder som ger mer med mindre.

På samma yta behöver vi få ut mer mat, mer biologisk mångfald och större klimatnytta med mindre insatser av energi och kemiska bekämpningsmedel. Vi behöver odlingssystem som tar tillbaka koldioxid från luften, binder in den i form av mull i marken och på köpet restaurerar förstörda jordar.

En sådan utveckling pågår, men att implementera nya jordbruksformer i omfattande praktisk skala tar lång tid. Vad som däremot kan göras omedelbart och på hemmaplan är att säkra den odlingsvärda mark vi redan brukar.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ser därför med oro på den inhemska aningslösa exploateringen av värdefull odlingsmark vid till exempel infrastruktursatsningar som trafikleder och logistikcentraler. Inte minst försvinner åkrar i södra Sverige, där en stor del av jordbruksmarken räknas till världens mest fruktbara.

Per invånare har Sverige fem gånger större areal under asfalt och betong jämfört med Centraleuropa. Delvis förståeligt i ett glest befolkat land med omfattande vägnät. Men varför har vi lagt fem gånger mer mark per person under kommersiella shoppingcentra än till exempel Tyskland?

Enligt Miljöbalken 3:4 är det förbjudet att bebygga brukningsvärd jordbruksmark om inte väsentliga samhällsintressen kräver det och det samtidigt inte finns någon alternativ mark att tillgå. Men varken kommuner eller markexploatörer är tvungna att själva bedöma om de riskerar konflikt med svenska riksintressen, eller för den delen globala samhällsintressen.

Enligt Plan- och bygglagen prövas en detaljplan av Mark- och miljödomstolen först när en fastighetsägare som bedöms vara sakägare överklagar planen, och efter det att den antagits av kommunalfullmäktige. Vi anser att denna skyddsmekanism är alltför svag och menar att staten, som företräder ett bredare samhällsintresse, borde kunna betraktas som sakägare i fall som dessa.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår KSLA att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning om skarpare lagstiftning till skydd för odlingsjorden. Klockan är dock redan 5 över 12.

I avvaktan på ett starkare lagstöd, bör därför en nollvision för byggande på åkermark införas för hela landet. En vision även i linje med ambitionen att stärka Sveriges livsmedelsberedskap.

Det kan vara svårt att föreställa sig vilka krav som ställs på jordens jordar för att 2050 klara livsmedelsförsörjningen till kanske två miljarder fler människor på ett långsiktigt hållbart sätt och i en fossilfri ekonomi. Man kan svårligen tänka sig samhällsintressen viktigare än att skydda den odlingsvärda jorden för hållbar produktion av högvärdiga grödor. Såväl globalt som regionalt och lokalt. Något som dessvärre ställts i blixtbelysning av den katastrof som nu drabbar ett av våra östliga grannländer.

För Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien:

Jan Fryk
Preses

Lena Ingvarsson
Vice preses

Eva Pettersson
Akademisekreterare och vd

Bengt-Olov Gunnarsson
Avd. ordförande jordbruksavdelningen